Gå till innehåll

Så går bygglovsprocessen till

Här kan du läsa hur hela bygglovsprocessen ser ut, från det att du skickar in din ansökan om bygglov för det du vill bygga, till att du fått ett slutbesked.

Illustration som visar bygglovsprocessen på en tidslinje

Så här går det till att söka lov när du ska bygga eller ändra.

Det första du behöver göra är att ta reda på vad som gäller för din fastighet.

Innan du börjar planera ditt projekt är det viktigt att du tar reda på vad du får bygga på din fastighet. Detaljplanen för ditt område reglerar bland annat vad din fastighet får användas till och hur mycket du får bygga.

När du har gjort det och samlat på dig allt du behöver ska du skicka in handlingarna till oss.

När du tagit fram ritningar och övriga handlingar som krävs kan du skicka in din ansökan till oss. Det kan vara bra att informera grannarna eller styrelsen i din bostadsrättsförening om dina planer.

Komplett ansökan eller anmälan

En ansökan om bygglov, förhandsbesked eller anmälan ska:

  • vara skriftlig
  • innehålla ritningar, beskrivningar eller andra uppgifter som behövs.

Ritningarna behöver vara fackmannamässigt utförda, skalenliga och måttsatta.

Handläggaren bedömer vad som är komplett.

Läs gärna på sidan Vilka handlingar behövs när jag ska söka bygglov?

Skyddad identitet eller sekretess

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet eller sekretessmarkerade personuppgifter måste vara noga med hur du använder dessa uppgifter.

Detsamma gäller där verksamhet eller fastighet är föremål för sekretess.

Informera oss om detta så att vi tillsammans kan säkra ärendehanteringen.

När vi fått din ansökan får du ett brev från oss som bekräftar att vi tagit emot den. Under handläggningstiden görs en bedömning av din ansökan för att se om din planerade åtgärd bland annat stämmer överens med gällande detaljplan och lagstiftningen.

Kompletteringar och ändringar i ditt pågående ärende

Om det saknas handlingar i din ansökan meddelar vi dig vad som saknas inom tre veckor. Du får möjlighet att skicka in handlingarna inom en viss tid. I vissa fall kan vi också meddela dig om att du behöver göra ändringar i din ansökan för att den ska bli godkänd.

Har du gjort din ansökan via e-tjänsten för bygglov och ansökan kan du följa ditt ärende.

Vill du själv göra ändringar i ett pågående ärende skickar du in reviderade handlingar.

Synpunkter från grannar och andra berörda

Ibland kan ett ärende behöva skickas på remiss till en annan förvaltning eller myndighet innan slutlig bedömning görs i ditt ärende.

Om din ansökan avviker från detaljplanen får grannar möjlighet att lämna synpunkter på din ansökan. Grannarna får information om det du vill bygga eller ändra. När svarstiden gått ut gör stadsbyggnadskontoret en samlad bedömning i ärendet.

Om din ansökan uppfyller alla krav får du ett beslut om lov. Om kraven inte uppfylls får du ett beslut om avslag. Vissa beslut fattas av handläggare medan andra beslut fattas av plan- och byggnämnden enligt gällande delegationsordning.

Vid ett beslut om lov får du inte börja bygga förrän du har ett startbesked. Enligt lagen måste det också ha gått fyra veckor från att beslutet kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar innan du får börja.

Du behöver börja bygga eller ändra inom två år från beslutsdatum och det du bygger eller ändrar ska vara färdig inom fem år.

Vad kostar det?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska bygga eller ändra. Avgiften bestäms av plan- och byggbyggnämnden genom taxan. Faktura skickas ut till dig efter att du har fått beslutet. Om vi meddelar dig att din ansökan inte kan beviljas har du möjlighet att återta din ansökan kostnadsfritt. Detta gäller innan beslut tas, beslut om avslag debiteras enligt gällande taxa.

Förutom lov behöver du alltid ha ett startbesked innan du får börja bygga. Ett startbesked är ett beslut som fattas när du har visat att projektet kan antas uppfylla alla krav som ställs enligt lagstiftningen. Du kan söka startbesked via e-tjänsten Begäran om startbesked. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I mindre projekt kan du få ditt startbesked samtidigt som du får ditt beslut om lov.

Även om du får startbesked direkt behöver du vänta fyra veckor efter det att lovbeslutet kungjorts innan du börjar bygga. I större eller mer komplexa projekt krävs ett tekniskt samråd innan du kan få ett startbesked.

Kontrollplan

Kontrollplanen upprättas av byggherren och fastställs i samband med startbeskedet. En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska utföra, hur, mot vad och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollen kan utföras av dig eller av de entreprenörer du anlitar. Kontrollen kan också utföras av en certifierad kontrollansvarig.

Kontrollansvarig och certifierade sakkunniga

Du kan behöva en certifierad kontrollansvarig (KA) för ditt projekt. En kontrollansvarig ska ha en relevant och giltig behörighet för projektet och ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör.

Du kan läsa mer om kontrollansvariga och vilka uppgifter som ingår i rollen på Boverkets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Certifierade sakkunniga finns inom följande områden:

  • brandskydd, SAK
  • energi, CEX
  • funktionskontroll av ventilationssystem, OVK
  • avseende kulturvärden, KUL
  • tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, TIL

På certifieringsorganens webbplatser finns information om certifierade kontrollansvariga och sakkunniga som du kan anlita.

Tekniskt samråd

I större eller mer komplexa projekt krävs ett tekniskt samråd innan du kan få ett startbesked. Då får du besked om det från din handläggare eller en byggnadsinspektör. När det tekniska samrådet genomförts, handlingar kommit in och kontrollplanen är färdig får du ditt startbesked.

Det tekniska samrådet är ett fysiskt eller digitalt möte, där du och din handläggare bland annat går igenom kontrollplanen och hur arbetet ska planeras och organiseras.

Normalt kallas du som byggherre och din anlitade kontrollansvariga till samrådsmötet. Ibland kan även konstruktör, brandsakkunnig eller annan sakkunnig också kallas till samrådet.

Vid det tekniska samrådet går vi igenom:

  • arbetets planering och organisation
  • byggherrens förslag till kontrollplan och övriga handlingar som byggherren har skickat in
  • hur förekomsten av tänkbart farligt avfall har inventerats, om samrådet avser en rivningsåtgärd
  • behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder
  • behovet av ett färdigställandeskydd
  • behovet av utstakning
  • byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked och
  • behovet av ytterligare sammanträden.

Om du haft ett tekniskt samråd gör byggnadsinspektören oftast minst ett arbetsplatsbesök på ditt bygge. Arbetsplatsbesök ska alltid göras vid stora eller komplicerade byggprojekt, eller om man har kommit överens om det vid det tekniska samrådet.

Under besöket kontrollerar byggnadsinspektören att bygget följer kontrollplanen och bygglovet. Besöket görs efter tekniskt samråd och startbesked. Vid enklare åtgärder behövs inte ett arbetsplatsbesök.

Du får inte börja använda det du har byggt eller ändrat innan du har fått ditt slutbesked.

När du byggt färdigt meddelar du plan- och byggavdelningen och begär ett slutbesked via post, e-post eller via e-tjänsten Ansökan om slutbesked Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. En begäran om slutbesked görs skriftligt och vilka handlingar som du ska skicka in med din begäran om slutbesked framgår av startbeskedet.

Ett slutbesked är ett beslut som fattas när du har byggt färdigt och visat att det du har byggt uppfyller alla krav som ställts. Du får inte börja använda det du har byggt, ändrat eller installerat innan du har fått ditt slutbesked.

När ett slutbesked meddelats avslutas ärendet hos plan- och byggavdelningen.

Slutsamråd efter tekniskt samråd

För byggåtgärder som har omfattats av tekniskt samråd ska ett slutsamråd hållas innan du kan få ett slutbesked, om det inte framgår av startbeskedet att det inte behövs.

Vid slutsamrådet diskuteras till exempel:

  • hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts
  • eventuella avvikelser från bestämmelser
  • kontrollansvariges utlåtande
  • dokumentation från kontrollansvarig och från handläggaren
  • behov av ytterligare åtgärder.

Överklagandet ska vara skriftligt och ha kommit inom tre veckor räknat från den dag då du fick del av beslutet.

Överklagandet ska ställas till Länsstyrelsen men skickas skriftligen till plan.bygg@klippan.se eller Plan- och byggavdelningen, Klippans kommun, 264 80 Klippan.

Har ditt överklagande kommit in i rätt tid kommer överklagandet samt handlingarna att skickas vidare till Länsstyrelsen.

I normalfallet behöver du skicka in ett förslag till kontrollplan och ett antal ritningar som beskriver åtgärden. Här beskriver vi vanliga ritningar och handlingar du kan behöva skicka in:

Planritning
Det är en ritning som visar byggnaden ovanifrån med rumsindelning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner, med mera. Varje våning ska visas separat. Skalan ska vara i skala 1:100.

Se exempel på planritning.

Situationsplan
Det är en ritning som visar hur din fastighet ser ut med byggnader, fastighetsgränser och parkeringsplatser. Den ska vara måttsatt och ska baseras på ett aktuellt utdrag ur kommunens karta. Avstånd till fastighetsgräns ska markeras med minst två mått så att placeringen fixeras. Vid en tillbyggnad ska den tillbyggda delen ritas in på situationsplanen. Skalan ska vara 1:400.

Se vilka kartor som du kan beställa från kommunen

Se exempel på situationsplan.

Sektionsritning
Det är en ritning som visar en genomskärning av byggnaden från sidan och visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera. Skalan ska vara 1:100.

Se exempel på sektionsritning.

Fasadritningar
Det är en ritning som visar byggnaden rakt framifrån (inte ritat i perspektiv). Det ska finnas ritningar för alla berörda fasader. Skalan ska vara 1:100.

Se exempel på fasadritning.

Nybyggnadskarta
När du bygger nytt ska byggnaden ritas in och måttsättas på en nybyggnadskarta. På nybyggnadskartan ska du rita in byggnadens mått och mått från byggnaden till två tomtgränser. Nybyggnadskarta beställs av plan.bygg@klippan.se.

Fackmässigt utförda ritningar

När du ansöker om bygglov är det viktigt att ritningarna är fackmässigt utförda och ritade på ett korrekt sätt. Det är viktigt att ritningarna är tydliga och rena eftersom de inte bara ska arkiveras under lång tid, utan även kunna tolkas och läsas av oss om kanske 50 år.

Med hjälp av ritningarna ska det vara enkelt att avgöra vad du önskar utföra. Det du har ritat på pappret ska motsvara verkligheten och vara en förminskad kopia av det du ska bygga.

Detaljerna är viktiga

Detaljer som stående eller liggande panel, foder runt fönster och dörrar, spröjs, vindskivor, takmaterial med mera ska exempelvis synas på fasadritningarna.
Ett vanligt fel som inte godtas, är om exempelvis fönster och innerväggar är ritade med enkla streck. Foder runt fönster och dörrar ska redovisas med två linjer som motsvarar bredden på brädan, inner- eller ytterväggar ska redovisas med rätt tjocklek etc. Däremot ska byggnader på situationsplanen ritas in på kartan med endast en linje. Linjen ska visa ytan (fotavtrycket) som byggnaderna upptar, det vill säga byggnadens yttermått.

Tycker du att det verkar svårt och krångligt rekommenderar vi dig att anlita en sakkunnig. Då bör handlingarna bli bra ritade från början och ditt ärende kommer gå snabbare och enklare att hantera.

Tänk på det här innan du börjar:

Ta med fördel hjälp av våra exempelritningar som du hittar här lägg in länk till exempelritningarna.

Rita på vitt papper. Ta gärna hjälp av rutat papper för att få fram ett första underlag om du tycker att det är lättare. Detta måste du dock sedan överföra till ett helt vitt papper som du skickar in med ansökan.

Var noggrann och använd linjal. Använd helst inte blyerts men om, använd en vässad penna för att få tydliga och skarpa linjer.

Rita skalenligt. Vanligaste skalan för bygglovsritningar är 1:100 eller 1:50. Att rita i skala innebär att byggnaden eller åtgärden avbildas förminskad så många gånger som skalan anger. Till exempel motsvarar 1 cm på ritningen 100 cm i verkligheten för skala 1:100 (eftersom verkligheten förminskats 100 gånger).

Om du gör ritningen i ett ritprogram i din dator, gör om den till en PDF innan du skickar in den. Om du ritar med penna och papper ska ritningen skannas in i rätt skala och göras om till en PDF. Det duger inte att du fotograferar av ritningen med din mobiltelefon och skickar in den.

Vad dina ritningar ska innehålla:
Samtliga ritningar ska innehålla en skalstock och ritningshuvud. Information som ska finnas med i ritningshuvudet är fastighetsbeteckning, vad ritningen visar och vad åtgärden avser, datum när ritningen gjordes, revideringsdatum och vem som har ritat (se exempelritning för fasadritningar länk exempelrinting). Många gånger återanvänds gamla ritningar. Tänk då på att uppdatera informationen i ritningshuvudet så att denna är korrekt och inte anger fel åtgärd, datum m.m.

För de flesta åtgärder krävs både plan-, fasad- och sektionsritningar i skala 1:100.

  • Vid nybyggnation (ej ändring av fasad) ska fasadritningen även innehålla en marksektion som visar markens nivå ut till tomtgräns. Marksektionen ska visa plushöjder för såväl befintlig marknivå som ny marknivå. Tänk på att eventuellt nya marknivåer ska ansluta till befintliga marknivåer cirka 1–2 meter innan tomtgränsen för en så bra anslutning som möjligt till de befintliga marknivåerna på grannfastigheten.

Oavsett om du bygger ett enbostadshus för permanentboende eller ett fritidshus är det viktigt tomten är tillgänglig hela vägen fram till huset. Detta behöver du redovisa i ritningen.

  • Vid nybyggnation behöver du ange plushöjd för färdigt golv. Detta redovisas bäst i sektionsritningen samt i situationsplanen (nybyggnadskartan).
  • Ska du bygga nytt krävs det oftast att din åtgärd ritas in på en karta som du beställer av kommunens kartavdelning. Beroende på vad du ska bygga kan det krävas en förenklad nybyggnadskarta eller en nybyggnadskarta. Kartorna beställs via plan.bygg@klippan.se.

När du ritat in din åtgärd på kartan blir detta din situationsplan.

Byggnaden ska innehålla minst två avståndsmått, vinkelrätt från två olika fastighetsgränser för att kunna fastställa byggnadens placering (se exempel för situationsplan i exempelritningarna).

Det är viktigt att du tydligt anger byggnadens huvudmått i planritning och situationsplan.

  • I sektionsritningen redovisar du byggnadens byggnadshöjd, nockhöjd samt invändig rumshöjd.
  • Om du bygger till eller ändrar befintlig fasad, markera tydligt vad som tillkommer eller ändras. I de allra flesta fall behöver vi även en uppmätningsritning som visar hur den befintliga byggnaden ser ut för att kunna bedöma förändringarna som du önskar göra.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
28 november 2024