Gå till innehåll

Klippans kommuns avloppsreningsverk

I Klippans kommun finns tre avloppsreningsverk. Här renas avloppsvatten för att kunna släppas ut tillbaka i naturen.

Klippans avloppsreningsverk ligger i utkanten av Klippan och är dimensionerat för 17 000 personer. I nuläget är cirka 13 000 personer anslutna.

Reningssteg - Följ vattnets väg genom reningsverket

Det smutsiga vattnet kommer från hushållen i Klippan och från flera byar som Hyllstofta, Krika, Östra Ljungby och Stidsvig. Vattnet rinner igenom ett galler som fångar upp större partiklar såsom tamponger, bindor, kondomer, våtservetter, tops och annat skräp som inte ska spolas ner. Vi kallar dessa rester för rens. Det enda som får spolas ner är kiss, bajs och toalettpapper. Renset transporteras via en skruv till en press som höjer torrhalten, torrsubstans (ts), till 40% ts. Sedan läggs renset i en soptunna. Vi fyller ungefär 4 stycken stora soptunnor i veckan, och nästan allt är skräp som inte borde ha spolats ner.

I sandfånget sedimenterar sanden ner i en ficka och därifrån lyfts det sen upp till en sandtvätt som tvättar rent sanden från organiskt material. Sanden samlas i en container.

Om det skulle komma för mycket vatten på en gång eller det blir något fel i verket kan man lägga vattnet i utjämningsbassängen som rymmer 4 000 m³ vatten, det är lika med 4 000 000 liter vatten.

Efter försedimentering så rinner vattnet till det biologiska reningssteget. Det finns 8 stycken biologiska bassänger uppdelade på två block med 4 bassänger i varje block. Här finns det bakterier och mikroorganismer som hjälper till med reningen.

Från försedimenteringen går vattnet in i första bassängen, som är en anoxzon (syrefri). Vi tillsätter kolkälla som är mat för bakterierna, samt järnsulfat som binder fosforn i vattnet och gör att de sedimenterar i eftersedimenteringen. I den här bassängen sker denitrifikation, det vill säga omvandling av nitrat till kvävgas. Det är viktigt att få bort kväve och fosfor ur vattnet annars blir det övergödning i våra vattendrag.

Andra bassängen är också anox och sköter denitrifikation.

Tredje bassängen är luftad och här sker nitrifikation, det vill säga omvandling av ammonium till nitrat.

I fjärde bassängen finns luftning samt ett rörligt bärarmaterial så kallade ”chips” som främjar mikrobiologisk tillväxt för nitrifikation. I fjärde bassängen tillsätts polymer för bättre sedimentering i eftersedimenteringen.

Chips är ett rörligt bärarmaterial som hjälper till att skapa mer yta i bassängen vilket det kan fastna mikrofilm på. Ett chips är 4,5 cm i diameter, i bassängen är det 40 procents fyllnadsgrad med chips, vilket betyder att det är flera miljoner stycken.

I aktivslamprocessen sker även nedbrytning av COD och BOD. Bland annat tas fosfor och metaller upp som byggstenar och näringsämnen för mikroorganismernas celler och dess förmåga att flocka ihop sig och sedimentera. Man tillsätter luft för att bakterierna ska må bra och man ”matar” dem med kolkälla som består av socker, alkohol och proteiner.

Man måste vara rädd om sina bakterier och se till att de trivs. Därför är det viktigt att inte spola ner giftiga saker i avloppet. Då dör bakterierna och reningen avstannar.

Från försedimenteringen går vattnet in i första och andra bassängen, som är en anoxzon (syrefri). En del vatten från fjärde bassängen recirkuleras till första bassängen. Kolkälla tillsätts, samt fällningskemikalie som är järnsulfat. Här sker denitrifikation, omvandling av nitrat till kvävgas.

Vidare till tredje och fjärde bassängen som är luftade. Här sker nitrifikation, vilket är två processer. Den ena omvandlar ammonium till nitrit, den andra nitrit till nitrat. I fjärde bassängen tillsätts polymer för bättre sedimentering i eftersedimenteringen.

Vattnet kommer ifrån den biologiska reningen och här sjunker de sista partiklarna i vattnet ned till botten och plockas ut som slam med hjälp av skrapor på bottnen. En del av slammet återförs till biostegen för att man ska kunna hålla en bra slam- och bakterienivå.

Det vatten som är kvar på ytan rinner över i rännor och vidare ut i Bäljane å som är Klippans reningsverks recipient. (Recipient betyder mottagare/behållare och används om vattendrag som tar emot avloppsvatten).

Det renade vattnet kan nu släppas ut i Bäljaneå.

Slam från eftersedimenteringen pumpas till en Huber-skivförtjockare kallad ”Pucken”. Här förtjockas slammet till en torrsubstans (ts) på cirka 4-6 procent. Förtjockat slam går igen om en CEPT behandling.

CEPT-behandling är en behandling av celler där man skjuter sönder cellmembranen för att frigöra näringsämnen vilket medför ökad gasproduktion. CEPT-behandlingen är en kallpastörisering vilket eventuellt gör det möjligt att använda den som ett hygieniseringsmetod. Vi arbetar vidare för att kunna utvärdera försöken.

Rötkammare är en stabiliseringsprocess. Det finns två seriekopplade rötkammare. Man tar slam ifrån pucken och CEPTEN och låter slammet röta i cirka 37 grader i cirka 16-20 dagar. Man utvinner gas när man rötar slam vilket gör att man kan använda gasen till uppvärmning av rötkammarna och våra egna lokaler.

I rötkammare 1 så finns det omrörning med jetmunstycken. Slammet sugs upp i botten och går igenom en chopperpump som finfördelar slammet för att motverka eventuella stopp. Sen sprutar man ut slammet i olika nivåer i rötkammaren för att få slammet att cirkulera och släppa ifrån sig mer gas.

När slammet har rötat färdigt i ca 16-20 dagar pumpas det till en slamsilo där det förvaras innan det pumpas in till silbandspressen.

När man renar avloppsvatten så blir restprodukten slam som man pressar i en silbandspress så att det blir torrare. Torrsubstans (ts) halten på pressat slam ligger på cirka 23 procent.

På Klippans reningsverk har vi ett eget laboratorium som tar dagliga prover på de olika reningsstegen i verket och ser till att det fungerar som det ska. Vi skickar även prover med jämna mellanrum till ackrediterat laboratorium. Vi tar prov i inkommande vatten och utgående vatten. Vi tar även stickprover på utgående vatten. Provtagaren tar småprov flera gånger per dygn för att få ett samlingsprov över dygnet.

Ljungbyheds avloppsreningsverk ligger i närheten av gamla F5 i Ljungbyhed och är dimensionerat för 3 500 personer. Cirka 1 600 personer är anslutna i dag. I Ljungbyhed finns 14 stycken pumpstationer.

Reningssteg - Följ vattnets väg genom reningsverket

Det smutsiga vattnet kommer från hushållen i Ljungbyhed och rinner igenom ett galler som fångar upp större partiklar såsom papper och trasor. De fångas upp i en skruv som sedan transporterar resterna till en container.

I sandfånget sedimenterar sanden ner i en ficka och sugs sen upp med slamsugarbil.

Precis innan luftning tillsätts det fällningskemikalie aluminiumklorid som hjälper till att fälla ut fosfor ur vattnet. Så kallad förfällning.

Här sedimenterar de tunga partiklarna i vattnet. Partiklarna sjunker till botten och pumpas ut genom en så kallad pumpgrav och vidare till en slamrötdamm.

På Ljungbyheds reningsverk har man en biobädd som består av en cirkulär bädd med plastfyllning. Avloppsvattnet fördelas jämt över bädden med spridare som drivs runt av vattnets fall mot bädden. På plastmaterialets yta bildas biologisk påväxt med mikroorganismer och bakterier som bryter ned organiska ämnen i avloppsvattnet.

Här sjunker partiklar till botten och skrapas bort för att sedan pumpas vidare till en gravitationsförtjockare.

Med hjälp av snäckpumpar/Arkimedesskruv pumpar man vattnet upp till kemiskbehandling med aluminiumklorid.

Innan slutsedimenteringen blandas fällningskemikalien aluminiumklorid in, så kallad efterfällning, innan man låter fosforn sjunka till botten en sista gång innan vattnet släpps ut i Rönne å.

Slammet sedimenterar i en gravitationförtjockare och kan plockas ut från bottnen på förtjockaren och pumpas upp till slamrötdammen.

Till slamrötdammen pumpas slam ifrån de olika sedimenteringsbassängerna och i dammen så startar en rötningsprocess. Två gånger i veckan hämtas slam och körs till Klippans reningsverk. På Klippans reningsverk pumpas slammet in i en extern tank som sedan pumpar in till skivförtjockaren ”pucken” för att sen CEPT-behandlas och sen rötas.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
22 november 2022