Invasiva arter

Kontakt

Kundtjänst: 0435-280 00
E-post: kommun@klippan.se
Besöksadress:
Trädgårdsgatan 12, 264 80 Klippan länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Öppettider

Måndag-torsdag
08.00-17.00
Fredag
08.00-15.00

Receptionen i kommunhuset håller lunchstängt klockan 12–13. Vi nås ändå på telefon, chatt, facebook och e-post.

Skicka ett meddelande till kundtjänst

Nora Björn, Miljöstrateg och Helen Amilon, Enhetschef Park, berättar hur Klippans kommun bekämpar invasiva arter.

En invasiv art är en främmande art som flyttats från sin naturliga miljö av människan. I sin nya miljö sprider den sig snabbt och får en negativ påverkan på den biologiska mångfalden, människor och djurs hälsa samt ekonomi. Det kan till exempel vara en fin växt som tagits från en regnskog på andra sidan jorden hit till Sverige för att plantera i våra rabatter.

Exempel på invasiva arter är jätteloka, parkslide och lupiner.

Jätteloka

Jättelokan härstammar från Kaukasus. Den är en av de största örterna i Europa och blir vanligtvis 2–3 meter hög. Jättelokans växtsaft på huden i kombination med solljus kan ge brännskadeliknande symtom och allergiska reaktioner. Jättelokan växer i stora bestånd, överskuggar all annan vegetation och bildar så kallade monokulturer. Monokultur innebär att det endast växer en typ av växt som till exempel på en åker och detta innebär att det blir sårbart mot bland annat skadedjur. I Sverige är de lagkrav på att markägare som har jätteloka växande på sin mark måste bekämpa den.

Jättelokan liknar sin ofarliga kusin hundkex som är en vanligt förkommande växt och inte behöver bekämpas.

Bekämpning
Jätteloka ska gärna bekämpas tidigt på året, innan sommaren, medan plantorna fortfarande är relativt små och lätthanterliga. Gräv upp plantorna med rötterna minst 10 cm under marken och paketera växtavfallet i täta sopsäckar. För att förhindra spridning så kan du skära av blomman precis när du ser att frön börjat bildas. Detta sker oftast precis i början av sommaren. Bekämpade områden bör kontrolleras för nya blommor efter 2–3 veckor för att kontrollera att inga nya blommor kommit upp.

Information om Jätteloka från naturvårdsverket.

Parkslide

Parkslide kommer ursprungligen från Asien och är en växt som kan sprida sig snabbt med underjordiska stammar. Via sprickor kan den tränga igenom asfalt, betong och avlopp. Parkslide har bambuliknande skott och blommar sent på sommaren. Växten sprider sig lätt vid flytt av jordmassor och delar av en växt kan lätt utvecklas till nya plantor. Parkslide har negativa effekter på den biologiska mångfalden men är ofarlig för människan. Det finns idag inget lagkrav på att markägare ska bekämpa parkslide. Men då den redan idag utgör ett stort problem kommer den med stor sannolikhet vara med i den nya nationell förteckningen som är på väg.

Bekämpning
Bekämpning av parkslide är knepigt då endast en liten rotdel kan ge upphov till nya plantor. Slå därför inte med hackande redskap som kan leda till att rotdelar ligger krav i jorden eller sprids. Det generella tipset är att inte röra parkslide om du inte måste, sannolikheten att den sprider sig är större än att du lyckas få bort den.

Mer information om bekämpning av parkslide på Naturvårdsverkets hemsida

Avfallshantering av invasiva arter

För att förhindra spridning av invasiva arter är de viktigt att paketera växtavfallet i dubbla täta sopsäckar och köra det till en återvinningscentral som tar emot invasiva arter. Väl framme på återvinningscentralen måste du meddela personalen att du har säckar innehållande invasiva arter så växtavfallet kan brännas. Nårab tar emot invasiva arter på återvinningscentralen i Hyllstofta.

Rapportera in invasiva arter
Fynd av invasiva arter på både din egen och annan mark ska rapporteras in på Artdatabankens sida Artfakta. Här kan man även gå in för att se hur spridningen av invasiva arter ser ut i Klippan och andra kommuner.

Mer information om invasiva arter finns på Länsstyrelsens hemsida.

Mer information om invasiva arter på Naturvårdsverkets hemsida.

Vill du veta mer om hur vi i Klippans kommun arbetar med invasiva arter?
Det hittar du i vår Handlingsplan för invasiva arter. (pdf, 465.9 kB)