Gå till innehåll

Planprocessen för detaljplan

Detaljplan innebär att man planerar för markens användning och lägger in bestämmelser för detta. För att komma fram till det genomgår den en planprocess.

En detaljplan innebär också att vi inom gällande detaljplan kan göra ett tillägg där vi lägger till eller tar bort en bestämmelse inom ett visst område. Då behåller vi den gällande detaljplanen och ändrar den genom att göra ett tillägg. Alla detaljplaner har samma process oavsett storlek.

Så här ser planprocessen ut

Processen inleds alltid med ett samråd. Under den tiden får du som berörd tillgång till alla planhandlingar och har du några synpunkter vill vi ha in dom skriftligt senast sista dagen under samrådstiden. Alla inkomna synpunkter skrivs ner i en samrådsredogörelse.

En skillnad mot tidigare är att den nya plan- och bygglagen ger kommunen en uttrycklig rätt att avgöra om planarbetet behöver inledas med ett särskiltprogram, som ska ange mål och utgångspunkter för planläggningen.

Det slutliga planförslaget, som tas fram efter bearbetning av samrådsförslaget, behöver till skillnad mot tidigare inte ställas ut.
Kommunen måste dock hålla planförslaget tillgängligt för den som vill granska det. Detta ska framgå av en kungörelse och av det meddelande som ska skickas till sakägare och andra.
Efter granskningstiden ska alla inkomna synpunkter samlas och bemötas i ett granskningsutlåtande.

Efter granskning kan endast mindre ändringar göras i planförslaget. Sedan går planförslaget till plan- och byggnämnden för att godkännas och efter det vidare till kommunfullmäktige för antagande. Vid enkelt planförfarande antas detaljplanen av plan- och byggnämnden.

Den som lämnar in skriftliga synpunkter senast under utställningsskedet har möjlighet att överklaga planen efter antagandet. Planen överklagas hos länsstyrelsen, men överklagandet lämnas in hos kommunens plan- och byggavdelning. Från den dagen protokollet är justerat har du tre veckor på dig att överklaga beslutet om planens antagande.

Detaljplanen antas av kommunfullmäktige, men kommunfullmäktige kan uppdra åt plan- och byggnämnden att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse.

Den nya plan- och bygglagen innebär något tydligare regler för vem som får överklaga kommunens beslut att anta en detaljplan eller områdesbestämmelser. I lagen hänvisas till förvaltningslagens grundläggande principer — att den som överklagar verkligen ska vara berörd av beslutet och att beslutet ska gå "emot" den överklagade.
Precis som tidigare är det en huvudregel att man måste ha framfört skriftliga synpunkter / som inte tillgodosetts/ senast under granskningstiden.
I likhet med tidigare ska beslut om rättsverkande planer överklagas till länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut kan överklagas till de nya mark- och miljödomstolar.

Om planen inte överklagas eller om överklagandet avslås vinner planen laga kraft. Detaljplanen blir juridiskt bindande och gäller tills vidare. Nu kan planen genomföras och bygglov kan sökas.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
19 september 2022