Arkivens dag 2022

Med denna lilla bit av lokalhistoria kan du se vilka historier du kan hitta i våra arkiv.
Källorna är hämtade från Malmö stadsarkiv, eftersom det var Malmö stad som köpte hemmet. I deras stadsarkiv finns skyddshemmets historia bevarad i handlingar såsom stadsfullmäktiges protokoll, styrelseberättelse och reglemente. Arkitektritningar såsom fasadritning och planritningar finns också där. Källor finns även på landsarkivet i Lund, där elevdossiéerna över flickorna med minnesböcker finns bevarade. Dessa källor är av största vikt för släktforskare eftersom man kan hitta mycket information om flickornas sociala bakgrund och miljö innan de blev placerade på skyddshemmet. Från 1937 då skyddshemmet drevs i statlig regi finns de statliga handlingarna på landsarkivet i Lund.

Avslutningsvis så är källor hämtade från Klippans kommun där vi har vårt arv, ett bildarkiv - en fantastisk kulturskatt efter Axel Blomgren att botanisera i.
Jag fascinerades av den vackra tegelbyggnaden i Skäralid med den vackra omgivningen, och bilderna av flickorna i arbete på skyddshemmet. Jag tyckte att bilderna talade till mig och jag ville göra deras historia hörd.

Janicke Schreuder
Kommunarkivarie
Klippans kommun

Året därpå, 1907, beslutades det i stadsfullmäktige att en styrelse för båda skyddshemmen skulle utses med fem ledamöter och tre suppleanter. Styrelsens uppgift var att ha hand om frågor rörande skyddslingarnas uppfostran och undervisning samt förvalta skyddshemmens angelägenheter.

Styrelsen skulle ansvara för skyddshemmens personal och fastställa dag- och matordning för hemmen. Varje år skulle styrelsen lämna in till magistraten förslag till utgifts- och inkomststater och ge stadsfullmäktige en årlig berättelse om skyddshemmens verksamhet.

Styrelsen skulle till en början komma med idé till namn på båda skyddshemmen. En första idé för flickhemmet var Trolles minne. Det slutliga namnet på skyddshemmet för flickor blev Malmö stads skolhem för flickor.
Detta framgår i styrelseberättelsen för Malmö stads skyddshem året 1912. Sedan skulle det utredas var skyddshemmen/skolhemmet skulle vara placerade och egendomarna skulle köpas.

Vem var Anders Stenkula?

Anders Adolf Oskar Stenkula (ofta A.O. Stenkula), född 17 september 1841 i Farhults socken, död 1 augusti 1922 i Malmö, var ledamot av Malmö
stadsfullmäktige 1877–84 och 1887–1906. Stenkula blev student vid Lunds universitet 1857, filosofie kandidat 1864 och filosofie doktor 1868 på avhandlingen Om skånska städernas författning vid medlet af 17:de århundradet.

Han var adjunkt vid högre allmänna läroverket i Malmö 1864–74 och folkskoleinspektör där 1874–1909. Han var föreståndare för Malmö småskollärarinneseminarium 1880–1911. Han författade en rad skrifter i
pedagogiska ämnen. I Malmö har Stenkulaskolan uppkallats efter honom.

År 1907 köper Malmö stad en egendom med jordområden som låg vid natursköna Skäralid. Den inköpta egendomen hade mycket historia bakom sig. På egendomen hade det tidigare funnits en stor dubbelgård, som 1866 hade slagits ihop till en storgård. Året 1893 brann gården ned.
Tegelbyggnaden, som skulle bli skyddshemmets huvudbyggnad, byggdes det året.

I stadsfullmäktiges protokoll kan man läsa att egendomen var i mycket gott skick med en tillhörande huvudbyggnad. Huvudbyggnaden ansågs vara mycket lämplig som skyddshem för flickor, och egendomen kring byggnaden var väl bebyggd med endast några mindre nybyggnader inrymmande kök och uthus.

Den 1 mars 1908 skulle egendomen tillträdas och skyddshemsverksamheten skulle vara igång.

Skyddshemmet skulle vara anpassat i storlek enligt lag att det inte fick finnas fler än 30 skyddslingar på hemmen åt gången, men med kungens medgivande kunde det gå att utöka antalet skyddslingar. Ett förslag från kommittén var att ha 24 skyddslingar på skyddshemmet för flickor.
Viktigt var även att skyddslingarna fick bra handledning och vård av personal som hade till uppgift att fostra dem till gudfruktiga och arbetsamma människor. Skyddshemmet skulle ge skolundervisning enligt gällande folkskolestadga.

Föreståndarinnan hade en mycket viktig position i hemmet. Hennes uppdrag var att uppfostra skyddslingarna med moderlig omsorg och hålla i den dagliga andakten med både personal och barn. Föreståndarinnan skulle även se till att personalen gjorde sina dagliga göromål och se till att alla kom till kyrkan på söndagarna. Första föreståndarinnan hette Andrea Stenkula och var
föreståndarinna mellan 1909–1912.

I reglementet för Malmö stads skyddshem kan man läsa om vilka dokument som rörde barns intagande till skyddshem. Här kan man läsa att barnens intagning i skyddshem skulle göras skriftligen. De handlingar som skulle finnas med ansökningen var prästbetyg med information om barnets och föräldrarnas namn, ålder och födelseort. Man skulle också ange vilka yrken föräldrarna hade, och om barnet hade gått i skola skulle handlingar med från skolan. Uppgifter om barnets hälsa med läkarbetyg och uppgifter från barnavårdsnämnden med beslut om intagande till skyddshem skulle också vara med.

Flickorna som placerades på skyddshemmet ansågs vara vanartade. Slår man upp ordet vanartad, som är ett ålderdomligt ord, får man fram denna information: Ouppfostrad. Missanpassad, störd, stygg, elak, förlorad, snedvriden.

Vanartad var en vanlig samlingsbeteckning för misskötsamma barn som togs omhand för fostran och vård på 1900-talet.

Här lite kort historik om flickornas olika bakgrunder:

Rut, född 1894

Rut bodde i Malmö. Vittnen påstod att hon visat sig vara vanartad över längre tid, de som vittnade om detta var hennes syster och en änkefru. Av förhör framgick det att Rut förde ett, i sedligt avseende, sorgligt liv. Systern var djupt bedrövad över Ruts förvillande och meddelade att hon fortfarande vistades ute om nätterna och först på morgonen kom hon hem. Rut själv kände ingen
blygsel eller ånger över sitt levnadssätt.
Med detta beslutades det att Rut skulle intagas till vård och fostran på Malmö stads skyddshem för flickor, men innan detta kunde ske skulle hon intagas på Malmös allmänna arbetsinrättning.

Året var: 1910, Rut var 16 år.

Sigrid, född 1894

Sigrid omhändertogs av nämnden den 7 april 1905 på grund av att hon blivit försummad av fem olika fosterhem som hon placerats i. Hon hade visat ett så våldsamt sinnelag, att man inte kunnat leda hennes uppfostran, därför beslöt nämnden att söka inträde till Allarps skyddshem för flickor. Innan dess skulle hon placeras i ett annat fosterhem på landet.

Året var: 1910, Sigrid var 16 år.

Alma, född 1897

Alma hade anmälts för skolkning från skolan. Hon hade även varit olydig mot sin sjuka mor och nekat att utföra ålagda sysslor. Hon hade under en tid hållit sig borta från hemmet för att tillsammans med en annan flicka driva sysslolös omkring. Alma beskrivs som lögnaktig, häftig och trotsig.

Alma blir inkallad 1910 till nämnden för att få en varning. Sedan kommer det in en anmälan från en doktor Malmsten om att flickan måste omhändertas för att hon är en fara för sig själv. Hennes moder är sjuk och ligger på sjukhuset. Flickan hade under tiden för moderns sjukhusvistelse bott på frälsningsarméns härbärge. Förestånderskan på härbärget tyckte att
flickan behövde tas om hand för att få en kärleksfull tillsyn. Efter detta beslöt nämnden att skilja flickan från hemmet för att för vård och uppfostran överlämnas till skolhemmet i Allarp.

Året var: 1910, Alma var 13 år.

Klara, född 1894

Klara skolkade skolan och var enligt lärarinnan bråkig, slarvig och opålitlig. Stöld framgår det också att hon varit med på och att hon varit i dåligt sällskap. Modern accepterade att barnet blev skild från hemmet. Fadern var sjuk och kunde inte närvara när barnavårdsnämnden skulle ge föräldrar och barn varning om deras uppfostrande av dottern som nämnden fann försummad
och vanartad.

Året var: 1909, Klara var 15 år.

Betty, född 1897

Bettys lärarinna tyckte att det var hennes enda räddning att få vistas på skolhemmet. Ett vittne påstod att Betty börjat löpa ute på kvällarna och söka dåligt sällskap. Nämnden beslöt att flickan skulle skiljas från hemmet för vård och uppfostran.

Året var: 1909, Betty var 12 år.

Helga, född 1895

Helga var utplacerad hos en lantbrukare året 1908. Av nämndens skrivelse framgår det att hon fick examen 1909 med avgångsbetyg och att hon konfirmerats. Helga hade varit duktig i sina sysslor på gården, men efter att hon konfirmerats hade hon blivit ytterst brokig och börjat använda grova och förolämpande uttryck mot fosterföräldrarna.

Fostermodern hade försökt få henne att uppföra sig och skärpa sig för sitt dåliga uppförande. Efter detta rymde Helga från fosterhemmet och var borta i två dygn innan hon hittades igen. Helgas lögnaktighet hade visat sig vara anstötlig enligt fosterföräldrarna. I skrivelsen framgår det även att Helgas anstötlighet berodde på hennes moders lättsinnighet. Hon hade vid ett tillfälle hotat fosterföräldrarna och
vållat dem stor oro. Helga blev sedan intagen år 1910 på skyddshemmet.

Året var: 1910, Helga var 15 år.

Barnens dagliga liv på skyddshemmet var väldigt inrutat och varje dag började med uppstigning och städning klockan 07.00–08.00. Klockan åtta åt de frukost, sedan gick dagen med undervisning, läxläsning och sysslor som att laga kläder. Innan läggdags klockan 21.00 var det aftonbön.

Barnen fick god och näringsrik mat på hemmet, i styrelsens berättelse från 1912 finns deras veckomenyer antecknade.

Flickorna fick vara med i köket och lära sig tillaga maten som serverades.

Skyddshemmen skulle även ge skolundervisning enligt gällande folkskolestadga. I Styrelseberättelsen för 1912 kan man läsa: ”Det är ofta svårt att hos flickorna väcka intresse för undervisningen, enär det är så få ämnen, som roa dem. Deras kunskaper och färdigheter vid intagningen äro ju också så olika, och i förhållande till sin ålder äro de i genomsnitt mycket
efterblifvna.”

”Sköt dig nu bra, så att du inte kommer tillbaka” var den vanliga avskedfrasen kamraterna hälsade när någon skulle lämna skyddshemmet. Vanligt var att skyddslingarna blev utskrivna från hemmet när de fyllt 18 år. Många av de utskrivna skyddslingarna fick tjänster inom fabrik eller som husjungfrur i hem eller på gårdar runt om i trakten. I styrelseberättelsen kan man se att en
flicka fick tjänst i Amerika.

I Trelleborgs tidning från 31 december 1937 kan man läsa att Malmö stads skyddshemsstyrelse hade ”avlämnat” Malmö stad och hade tagit avsked med stadens båda skyddshem. Skyddshemmen skulle i stället drivas i statlig regi från nyåret. Några år senare kan man läsa igen i Trelleborgs tidning, från 16 januari 1942, att ett sjukhem för finska barn höll på att inredas på före
detta Malmö stads skyddshem i Allarp vid Skäralid. Finansieringen kom att baseras på penninggåvor.

Många olika verksamheter har funnits och bedrivits på före detta skyddshemmet i Allarp, men det är egna historier som väntar på att få sina berättelser hörda.