Vanliga frågor och svar om Rönne å-projektet
Rönne å-projektet är ett stort projekt och genomförandet innebär både att vi följer rådande lagstiftning och gör en viktig insats för miljön.
Vad händer i projektet nu?
Den 6 maj 2026 har Mark- och miljödomstolen i Växjö meddelat tillstånd till Klippans kommun för utrivning av de tre kraftverken i Rönne å. Domen vinner laga kraft tre veckor efter beslutsdatum, under förutsättning att den inte överklagas.
Fram till dess att domen vunnit laga kraft kommer Klippans kommun att analysera innehållet ur miljömässiga, tekniska, ekonomiska och juridiska perspektiv och parallellt med det förbereda upphandlingen av rivningsentreprenaden.
Utrivningsarbetet kan påbörjas tidigast under försommaren 2027 och innan dess måste vattennivån sänkas i dammarna. Avsänkningen bör göras tidigt på våren då vattentemperaturen är låg för att undvika syrebrist. Därför kan inte avsänkningen ske fullt ut i år.
Kraftverk och elproduktion
Varför ska kraftverken rivas?
Kraftverken rivs av flera skäl, dels för att gynna den biologiska mångfalden och framför allt den havsvandrande fisken som idag hindras av kraftverken. När kraftverken är borta kan de återigen ta sig förbi kraftverken till lek- och uppväxtområden uppströms kraftverken och det kommer i förlängningen att produceras mer fisk i Rönne å- en enorm naturvårdsvinst, för fisk men också musslor, vattenlevande insekter och fåglar som drillsnäppa och kungsfiskare.
Ett annat skäl till att vi gör detta är att vi bedömer att en fritt forsande Rönne å med de spektakulära forsmiljöer som återskapas kommer skapa förutsättningar för ett rikt friluftsliv för Klippanborna och en utvecklad turism- och besöksnäring i regionen.
Och ett tredje skäl är att utrivningen av kraftverken också bidrar till det viktiga arbetet med att klimatanpassa samhället. Områdena vid de tidigare dammarna kommer att översvämmas vid höga flöden vilket jämnar ut och mildrar effekterna av de värsta flödestopparna nedströms i ån.
Hade det gått att bygga ett nytt kraftverk?
Att bygga ett nytt kraftverk i Rönne å med den begränsade fallhöjden är ytterst kostsamt och därför tveksamt om någon vill satsa på det. Därtill är det osäkert att Mark- och miljödomstolen skulle medge tillstånd för det.
Varför inte bara bygga fiskvägar (laxtrappor) och fortsätta producera el?
Att bygga fiskvägar (laxtrapppor) och fortsatt driften av kraftverken hade krävt omfattande investeringar i fiskvägar för upp- och nedvandrande fisk. När fiskvägar byggs leds vatten vid sidan av kraftverken vilket betyder att mängden el som kan produceras blir betydligt mindre och den ekonomiska kalkylen för att bedriva elproduktion betydligt sämre
Att stänga av kraftverken men behålla dammarna och bygga fiskvägar skulle fortfarande innebära betydande påverkan på ekologin i Rönne å och hade varit svårt att hitta finansiering till. Dammarna skulle bland annat innebära en betydande dödlighet när ungar av laxfisk (smolt) som kläckts uppströms verken vandrar till havet och tvingas passera genom dammarna. De har visats i flera undersökningar och beror på predation från andra djur, till exempel gädda, på ungar av laxfisk.
Hur mycket el hade kraftverken kunnat producera?
Årsmedelproduktionen i de tre kraftverken var cirka 9,7 GWh per år. Detta motsvarar årselförbrukningen för 485 villor (räknat på 20 000 kWh per år), vilket är vad två medelstora vindkraftverk i Skåne producerar årligen. Kraftverken i Rönne å har inte producerat den för elnätet så viktiga planerabara reglerkraften.
Hade vi kunnat få i gång kraftverken igen? Hur mycket hade det kostat?
Att starta kraftverken i nuvarande skick strider mot Mark- och miljödomstolens dom från 2016 som fastslår att lekvandrande ål ska kunna passera kraftverken utan att skadas i turbinerna. Vi får alltså inte starta kraftverken. Domen kräver att fingaller och avledningsanordningar installeras för att hindra att bland annat ålen ska hamna i turbinerna och skadas. Om kraftverken skulle startas krävs omfattande investeringar och dessutom nya turbiner i Stackarp och Forsmöllan då dessa är sålda.
Sedan projektstarten har avtal tecknats och bidrag erhållits från EU, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen, Jordbruksverket (Leader), samt ytterligare fem kommuner längs ån med villkoret att kraftverken ska rivas ut.
Vid Stackarp och Forsmöllan är turbiner, generatorer och styrutrustning sålda. Kraftverket vid Pappersbruket med turbin från 1937 är det enda som återstår.
Hade elen från kraftverken kunnat gå direkt till platser inom kommunen?
Elen som producerades när kraftverken var i drift gick ut till försäljning på det allmänna elnätet till marknadspris och inte direkt till någon enskild abonnent.
Hur mycket kostade det att köpa in kraftverken?
Kostnaden för att köpa kraftverken var 28 miljoner. Klippans kommun har fått bidrag och andra intäkter på cirka 21 miljoner, vilket betyder att kommunen betalat totalt 7 miljoner för kraftverken.
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning Proposition 2025/26:202
Undantaget från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning gäller inte för Rönne å-projektet då ansökan avser utrivning av kraftverken.
Grundvatten och sediment
Påverkan på grundvatten
Grundvattennivån kommer att påverkas lokalt, dock visar de grundliga undersökningar som gjorts att påverkan blir ytterst begränsad på grund av områdets geologi och att grundvattenbildningen redan idag är väldigt liten. Den betydligt värdefullare grundvattenförekomsten i berg, söder om Stackarpsdammen bedöms inte påverkas, varken före eller efter utrivning.
Föroreningar i sediment och dess påverkan på grundvatten
Kommunens grundliga undersökningar av sedimenten i dammarna visar föroreningarna i sedimenten redan idag troligen påverkar de mindre och ytliga grundvattenförekomsterna i området. Efter avsänkning av dammarna bedöms påverkan från föroreningar i sediment att minska på grund av att stora mängder sediment torrläggs och avlägsnas genom erosion.
Sedimenten i framför allt Stackarpsdammen är förorenade. Dock har kommunens undersökningar visat att halterna av föroreningar i Rönne å efter utrivning kommer att ligga under och i en del fall långt under gällande gränsvärden.
Avsänkningen och utrivningen kommer att göras under kontrollerade former för att minimera spridning av sediment med tydliga gränsvärden som godkänts av Mark- och miljödomstol och länsstyrelse. Dessa kommer också att kontrolleras under arbetets gång enligt en kontrollplan.
Kontroll och uppföljning
Kontrollplan och uppföljning
Senast tre månader innan åtgärder påbörjas ska en kontrollplan vara upprättad. Kontrollplanen är till för att följa upp och övervaka villkor. Den tas fram i samråd med Länsstyrelsen. Utöver det kommer biologin i vattnet följas upp och övervakas av Karlstad universitet.
Djurliv
Snokar vid Forsmöllan
Området vid Forsmöllan och framför allt dammvallen är en mycket viktig övervintringsplats för snok.
Som kompensation för det kommer en ersättningsbiotop att anläggas i närheten och utrivningen kommer att ske på sommaren då inga snokar uppehåller sig i vallen.
Allt detta och mycket annat kommer att regleras och följas upp i ett kontrollprogram som tas fram i samråd med länsstyrelsen.
Användning av vatten från ån för bevattning
Bevattning för lantbrukare
De lantbrukare som har tillstånd att ta vatten för bevattning direkt från dammarna kommer att kompenseras för att bygga om vattenintagen så de fungerar även efter avsänkning av dammarna. Det betyder att de kommer att kunna ta vatten precis som idag när dammarna är avsänkta.
Övriga frågor
Hur finansieras projektet?
Projektet finansieras huvudsakligen med EU- medel men vi har även fått bidrag från Naturvårdsverket, Havs och Vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen, WWF Länsstyrelsen, de övriga kommunerna längs med Rönne å och Vattenkraftens miljöfond. Framöver kommer fortsatt finansiering att sökas från framför allt Vattenkraftens miljöfond.
Projektet är till största delen externt finansierat med öronmärkta medel till naturvård. Dessa pengar går inte att använda till annat.
Vilka fördelar innebär projektet för kommunens invånare?
En fritt forsande Rönne å kommer att vara positivt både ur ett naturvårdsperspektiv men lika mycket genom att Klippanborna erbjuds ett nytt och attraktivt besöksområde med fantastisk natur och strömmande forsar.
Projektet kommer också att bidra till en utökad turism- och besöksnäring. Rönne å och andra utvecklingsprojekt i kommunen kommer tillsammans på sikt att medföra fler arbetstillfällen, inflyttning och ett allmänt positiv utveckling för kommunen.
Hur ser planen ut för att komma i mål med fisketurismen?
Sedan 2020 bedrivs ett samarbetsprojekt (LEADER-finansierat) med övriga kommuner längs med ån plus Hörby. Syfte är att undersöka hur en hållbar naturturism kan utvecklas i området. Syftet är också att ge en bild av vilka möjligheter och hinder för naturturism som finns och att skapa intresse bland entreprenörer, markägare och föreningsliv att vara med och utveckla besöksnäringen.
Tas vatten från Rönne å vid en eventuell skogsbrand?
Vid eventuell skogsbrand tas vatten säkrare i Sorödssjöarna, det är alltför riskabelt att ta vatten med helikopter eller flyg från dammarna i Rönne å.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 8 maj 2026