Vanliga frågor och svar om Rönneåprojektet

Innan arbetet med utrivning av kraftverken kan påbörjas krävs tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Därför har Klippans kommun skickat in en ansökan om utrivning till domstolen.

I ansökan redovisas hur utrivningen ska göras och vilken påverkan detta får på miljön, vilket kräver gedigna utredningar. Utredningarna visar vad som händer med grundvattennivåer, flöde, sediment i dammarna och vad det får för konsekvenser för såväl berörda markägare som växt- och djurliv i ån.

Ansökan skickades in till domstolen i januari 2022 och i april 2023 höll Mark-och miljödomstolen huvudförhandling kring utrivningen av kraftverken i Rönne å i. Domstolen ska komma fram till på vilket sätt kommunen ska riva ut verken, baserat på den ansökan om tillstånd som har skickats in.

Huvudförhandlingen inleddes med att domstolens ledamöter åkte på en så kallad syn för att titta på kraftverken och därefter fortsatte förhandlingen i Helsingborgs tingsrätts lokaler. Länsstyrelsen lyfte frågan om transporter av fosfor och lagstiftningen kring miljökvalitetsnormer (MKN). Efter huvudförhandlingen beslutade domstolen att den fortsatta handläggningen av ansökan ska ske skriftledes.

I juli 2023 yrkande Klippans kommun på så kallad mellandom vilket innebär att Klippans kommun vill att Mark- och miljödomstolen ska fastslå vilken lagstiftning som ska tillämpas, miljöbalken 11 kap §9 eller miljöbalken 5 kap §4. Kommunens yrkande om mellandom avslogs varpå Klippans kommun överklagade avslaget till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) vilket också innebar att målet rörande ursprungliga ansökan vilandeförklaras.

Mark- och miljööverdomstolen handlägger nu ärendet. I skrivande stund har inget utslag från domstolen meddelats.

Under tiden Klippans kommun väntar på domslut sker planering och förberedelser inför utrivningen. Om domslut meddelas under 2024 kommer dammarna vid Stackarp och Forsmöllan att tappas på vatten vintern 2024/2025 och kraftverken att rivas ut sommaren 2025. När domslut meddelas av domstolen meddelas en detaljerad tidplan för kommande arbeten.

Kraftverken rivs av flera skäl. Först och främst för att gynna den biologiska mångfalden i ån. Genom att ta bort kraftverken vill vi återskapa en naturlig miljö och samtligt värna och lyfta fram värdefulla natur- och kulturmiljöer. När allt vatten åter rinner i den naturliga fåran återskapas spektakulära ström- och forsmiljöer som gynnar växt- och djurlivet och skapar förutsättningar för ett rikt friluftsliv för Klippanborna och en utvecklad turism- och besöksnäring i regionen.

När kraftverken är borta blir det också fria vandringsvägar för fisk och andra organismer. Till exempel kommer laxen kunna vandra hela vägen till Ringsjöarna och förbi om den önskar. Totalt tillgängliggörs ytterligare cirka 10 mil vattendrag för laxen nedströms Ringsjöarna, varav knappt hälften i huvudfåran. För öring, som kan reproducera sig i mindre biflöden än laxen, är det ännu längre sträckor som tillgängliggörs.

Utrivningen av kraftverken bidrar också till det viktiga arbetet med att klimatanpassa samhället. Områdena vid de tidigare dammarna kommer att översvämmas vid höga flöden vilket jämnar ut och mildrar effekterna av de värsta flödestopparna nedströms i ån.

En fritt forsande Rönne å kommer att vara positivt både ur ett naturvårdsperspektiv men lika mycket genom att Klippanborna erbjuds ett nytt och attraktivt besöksområde med fantastisk natur och strömmande forsar.

Projektet kommer också att bidra till en utökad turism- och besöksnäring. Rönne å och andra utvecklingsprojekt i kommunen kommer tillsammans på sikt att medföra fler arbetstillfällen, inflyttning och ett allmänt positiv utveckling för kommunen.

Att bygga fiskvägar (laxtrapppor) och fortsatt driften av kraftverken hade krävt omfattande investeringar i fiskvägar för upp- och nedvandrande fisk. När fiskvägar byggs leds vatten vid sidan av kraftverken vilket betyder att mängden el som kan produceras blir betydligt mindre.

Att stänga av kraftverken men behålla dammarna och bygga fiskvägar skulle fortfarande innebära betydande påverkan på ekologin i Rönne å och hade varit svårt att hitta finansiering till. Dammarna skulle bland annat innebära en betydande dödlighet när ungar av laxfisk (smolt) som kläckts uppströms verken vandrar till havet och tvingas passera genom dammarna. De har visats i flera undersökningar och beror på predation från andra djur, till exempel gädda, på ungar av laxfisk.

Kostnaden för att köpa kraftverken var 28 miljoner. Klippans kommun har fått bidrag och andra intäkter på cirka 21 miljoner, vilket betyder att kommunen betalat totalt 7 miljoner för kraftverken.

Arbetet med att ta fram underlag till tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen har förutom kommunernas medfinansiering på 3,6 miljoner kronor hittills finansierats med bidrag från EU (LIFE) och Vattenkraftens miljöfond. Klippans kommun står för hälften av medfinansieringen och övriga kommuner (Ängelholm, Åstorp, Eslöv, Höör och Hörby för andra hälften)

När arbetet med den faktiska utrivningen och biotopvården, det vill säga tillföra sten och grus till åfåran för att skapa lekbottnar för fisk, påbörjas planeras även det att finansieras med bidrag från framför allt EU (LIFE) och Vattenkraftens miljöfond.

Övriga parter som bidrar till finansieringen av projektet är Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen, Svenska naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och Skånska Energi.

Årsmedelproduktionen i de tre kraftverken var cirka 9,7 GWh per år. Detta motsvarar årselförbrukningen för 485 villor (räknat på 20 000 kWh per år), vilket är vad två medelstora vindkraftverk i Skåne producerar årligen. Kraftverken i Rönne å har inte producerat den för elnätet så viktiga planerabara reglerkraften.

Att starta kraftverken i nuvarande skick strider mot Mark- och miljödomstolens dom från 2016 som fastslår att lekvandrande ål ska kunna passera kraftverken utan att skadas i turbinerna. Vi får alltså inte starta kraftverken. Domen kräver att fingaller och avledningsanordningar installeras för att hindra att bland annat ålen ska hamna i turbinerna och skadas. Om kraftverken skulle startas krävs omfattande investeringar och dessutom nya turbiner i Stackarp och Forsmöllan då dessa är sålda.

Sedan projektstarten har avtal tecknats och bidrag erhållits från EU, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen, Jordbruksverket (Leader), samt ytterligare fem kommuner längs ån med villkoret att kraftverken ska rivas ut

Vid Stackarp och Forsmöllan är turbiner, generatorer och styrutrustning sålda. Kraftverket vid Pappersbruket med turbin från 1937 är det enda som återstår.

Elen som producerades när kraftverken var i drift gick ut till försäljning på det allmänna elnätet till marknadspris och inte direkt till någon enskild abonnent.

Sedan 2020 bedrivs ett samarbetsprojekt (LEADER-finansierat) med övriga kommuner längs med ån plus Hörby. Syfte är att undersöka hur en hållbar naturturism kan utvecklas i området. Syftet är också att ge en bild av vilka möjligheter och hinder för naturturism som finns och att skapa intresse bland entreprenörer, markägare och föreningsliv att vara med och utveckla besöksnäringen. Under året planeras också ett projekt att startas med syfte att utveckla ett besökscentrum i Klippans kommun och besöksplatser längs med ån i övriga kommuner.