Dödsfall & begravning

En bouppteckning är en sammanställning av dödsboets tillgångar och skulder. Dödsbodelägare kan göra en bouppteckning själva eller anlita någon utomstående, till exempel en jurist för att göra den. Mer information om bouppteckningar och blanketter finns hos Skatteverket.

Kommunen gör inte bouppteckningar.

En dödsboanmälan är en förenklad bouppteckning som ibland kan ersätta en bouppteckning. Att den är förenklad innebär att det dokument som upprättas och sedan registreras hos Skatteverket är mindre utförligt än en bouppteckning.

Själva utredningen kan vara lika omfattande som vid en bouppteckning.

Det är socialnämnden i den kommun som den avlidne var bosatt som kan göra en dödsboanmälan. Om socialnämnden gör en dödsboanmälan behöver dödsboet inte göra en bouppteckning.

Ansökan lämnas till socialförvaltningen och prövas av dödsbohandläggare utifrån lagen Ärvdabalken och de riktlinjer som kommunen fastställer.

En dödsboanmälan bör göras inom två månader från dödsfallet. Kontakta kommunens dödsbohandläggaren så snart som möjligt men senast en månad efter dödsfallet. Ibland görs hembesök i den avlidnes bostad. Dödsbodelägare får därför inte göra sig av med bostaden eller ta saker därifrån innan dödsbohandläggaren kontaktats.

Till ansökan ska handlingar bifogas. Dödsboet ansvarar för att lämna in de handlingar som dödsbohandläggaren behöver. Om den avlidne var gift eller registrerad partner ska vanligtvis båda makars ekonomi redovisas i ansökan.

En dödsboanmälan kan bli aktuell om dödsboets tillgångar, jämte giftorättsgods, endast täcker begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Det får finnas maximalt 5000 kronor kvar när dessa kostnader räknas från tillgångarna. 5000 kronor motsvarar en fiktiv kostnad för bouppteckning.

Om det finns en fastighet eller tomträtt i dödsboet måste det alltid göras en bouppteckning.

Handläggaren prövar ansökan både utifrån ekonomi och utifrån övriga omständigheter.

Begravningskostnader är kostnader som hör ihop med själva begravningen, till exempel för transport, kista och/eller urna och begravningsbyråns arbete. Blommor, dödsannons, gravsten räknas också som begravningskostnader.

Som ”andra utgifter med anledning av dödsfallet” räknas uppsägningshyra för hyrd bostad samt kostnader för att tömma och städa den avlidnes bostad i de fall avlidne var ensamstående. Kostnader för hemtjänst, elavtal, telefon med mera räknas inte som andra utgifter med anledning av dödsfallet.

En dödsboanmälan kan inte göras om dödsboet innehåller fast egendom (fastighet eller tomträtt) eller om de kvarvarande tillgångarna överstiger 5 000 kr. Det ska med enkelhet kunna konstateras att förutsättningar för en dödsboanmälan föreligger.

Dödsboanmälan görs som regel inte

• Vid komplicerade värderingsfrågor eller när omfattande efterforskning krävs
• Om det förekommer oklarheter kring den avlidnes eller efterlevandes tillgångar eller transaktioner
• Om det skiljer mycket mellan den avlidnes och efterlevandes tillgångar

Testamente, äktenskapsförord, förekomst av särkullbarn, efterarvssituationer och omfattande skulder kan ibland vara ett hinder för dödsboanmälan.

Dödsbohandläggaren prövar ansökan både utifrån ekonomi och utifrån lämplighet i övrigt. I vissa fall är det olämpligt att göra en dödsboanmälan även om det saknas pengar i dödsboet. Att dödsboet saknar tillgångar innebär därför inte per automatik att det går att göra en dödsboanmälan.

Om utredningen visar att det är möjligt att göra en dödsboanmälan upprättar handläggaren ett särskilt dokument som heter dödsboanmälan. Dokumentet skickas till Skatteverket för registrering. När Skatteverket registrerat dödsboanmälan skickas en kopia till dödsboet.

Begravningen ska i första hand betalas med dödsboets tillgångar. Begravningskostnaden prioriteras före andra skulder. Om dödsbodelägare är osäkra på om tillgångarna täcker alla skulder ska de vänta med att betala andra utgifter än begravningskostnaderna.

Om det finns en efterlevande make/maka eller sambo och dödsboets tillgångar inte täcker begravningskostnaderna, förväntas efterlevande om möjligt bidra till att täcka begravningskostnaden.

Om den avlidne var ett barn är föräldrarna försörjningsskyldiga.

Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader är ekonomiskt hjälp till att betala för en värdig begravning. Precis som vid annat ekonomiskt bistånd blir det först aktuellt när andra möjligheter uttömts. Ett dödsbo ska till exempel undersöka möjligheten till ersättning från försäkringar.

Biståndet syftar till att ge den avlidne en värdig begravning. Vad som är värdigt kan skilja sig åt beroende på tradition, kultur och religion. Vanliga begravningskostnader är kostnader för kista/urna, begravningsbyråns arbete, transport, enkel blomsterdekoration, dödsannons och gravsten/inskription.

Inom ramen för maxbeloppet får dödsboet själv bestämma vilka poster det vill prioritera så länge kostnaderna är skäliga och ingår i begreppet värdig begravning.

Dödsboet kan inte få bistånd till produkter och tjänster som är för anhöriga, till exempel minnesalbum, handbuketter, tackannonser och personliga avsked.

Maxbeloppet för en värdig begravning är ett halvt prisbasbelopp. 2023 är det 26 250 kronor. Avdrag från detta belopp görs med dödsboets egna tillgångar.

Exempel:

Annas begravning kostade 28 000 kronor och i dödsboet finns tillgångar om 16 500 kronor. Maxbeloppet för en värdig begravning är 26 250 kronor, som därför blir den godkända kostnaden. Av den godkända begravningskostnaden kan 16 500 kronor täckas av dödsboets egna tillgångar.

Dödsboet kan därmed få 9750 kronor i ekonomiskt bistånd (26 250 kr – 16 500 kr = 9750 kr).

Dödsboet ansöker om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader på en särskild blankett som fås via dödsbohandläggare. Ansökan prövas utifrån socialtjänstlagen. Om det finns en efterlevande make/make eller sambo, ansöker dödsboet och efterlevande om bistånd tillsammans.

Det är den som ansöker om bistånd som ska visa att rätt till bistånd föreligger. Det betyder att sökande behöver visa underlag på tillgångar, inkomster och vissa utgifter.