Gå till innehåll

Dödsfall och begravning

När någon avlider är det dödsbodelägare som gemensamt ska ta hand om och avveckla dödsboet. Det inkluderar till exempel att beställa begravning, avveckla bostad och se till att det görs en bouppteckning efter den avlidne.

I de flesta fallen behövs ingen kontakt med kommunen, men om tillgångarna i dödsboet är små kan dödsboet kontakta kommunens dödsbohandläggare för att ansöka om dödsboanmälan respektive ekonomiskt bistånd till begravningskostnader.

Tänk på att kommunen inte ger råd till dödsbodelägare om hur dödsboet ska hanteras eller om hur tillgångar och arv ska fördelas. Kommunen tar inte heller hand om dödsbon när det finns dödsbodelägare.

Bouppteckning och dödsboanmälan

Dödsbodelägare ska enligt lag se till att det görs en bouppteckning efter den avlidne. En bouppteckning är en sammanställning av dödsboets tillgångar och skulder, och den ska registreras hos Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Dödsbodelägare kan göra bouppteckningen själva eller ta hjälp av någon utomstående. Kommunen gör inte bouppteckningar, men de flesta banker och begravningsbyråer kan förmedla kontakt till företag som gör bouppteckningar. Blanketter och mer information om bouppteckningar, kan fås via Skatteverket.

I vissa fall kan en enklare bouppteckning, en så kallad dödsboanmälan, ersätta en bouppteckning. Det är socialnämnden i den kommun som den avlidne var bosatt som på dödsboets begäran utreder om det går att göra en dödsboanmälan. Om utredningen visar att det inte går att göra en dödsboanmälan, behöver dödsboet i stället göra en bouppteckning.

Vem kan ansöka om dödsboanmälan?

Den som företräder dödsboet och har god kännedom om dödsboets ekonomi kan ansöka om dödsboanmälan.

När kan en dödsboanmälan var aktuell?

En dödsboanmälan kan vara aktuell om dödsboets tillgångar, jämte giftorättsgods, endast täcker begravningskostnader och vissa andra utgifter i samband med dödsfallet, och det inte finns andra omständigheter som talar mot en dödsboanmälan. Som andra utgifter i samband med av dödsfallet räknas vanligtvis en fiktiv kostnad för bouppteckning, uppsägningshyra för hyresrätt samt kostnader för att tömma och städa bostaden (i det fall den avlidne var ensamstående).

Observera att avsaknad av tillgångar inte per automatik innebär att det går att göra en dödsboanmälan.

Förutsättningar för en dödsboanmälan

  • den avlidne ska ha bott och varit folkbokförd i kommunen
  • dödsboet får inte äga fastigheter eller tomträtter, varken i Sverige eller utomlands
  • tillgångarna (innan skulderna räknats av) får inte överstiga kostnaderna för begravning och andra utgifter i samband med dödsfallet
  • dödsboet ska var enkelt att utreda, utan komplicerade värderingar eller omfattande efterforskningar. Testamente, äktenskapsförord, särkullbarn, efterarvssituationer, företag, omfattande skulder eller oenigheter mellan dödsbodelägarna är exempel på omständigheter som kan vara ett hinder för dödsboanmälan.
  • En dödsboanmälan bör vara gjord inom två månader från dödsfallet. Har det gått längre tid behöver dödsboet göra en bouppteckning

Ansökan och utredning

Ansökan lämnas till socialförvaltningen och prövas av dödsbohandläggare utifrån lagen Ärvdabalken och de riktlinjer som kommunen fastställer. Ansökningsblankett fås via dödsbohandläggare.

En dödsboanmälan bör göras inom två månader från dödsfallet. Kontakta därför kommunens dödsbohandläggare så snart som möjligt men senast en månad efter dödsfallet. Ibland görs hembesök i den avlidnes bostad. Dödsbodelägare får därför inte tömma bostaden innan dödsbohandläggare kontaktats.

Till ansökan ska underlag på dödsboets ekonomi bifogas. Dödsboet ansvarar för att lämna in de underlag som dödsbohandläggaren behöver för utredningen. Om den avlidne var gift eller registrerad partner ska vanligtvis båda makars ekonomi redovisas i ansökan.

Utredningen innebär att dödsboets hela ekonomi gås igenom. Dödsbohandläggaren prövar ansökan både utifrån ekonomi och utifrån lämplighet i övrigt.

Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader

I första hand ska dödsboet egna tillgångar användas för att betala begravningen. Begravningskostnader går före andra skulder som dödsboet kan ha, till exempel för hyra, el och sjukvård. Om den avlidne var gift eller sambo ska den efterlevande maken eller sambon, hjälpa till att betala om dödsboets tillgångar inte räcker. Det följer av att makar och sambor är försörjningsskyldiga för varandra. Om tillgångarna ändå inte räcker till en enkel men värdig begravning kan dödsboet ansökan om ekonomiskt bistånd.

Precis som vid annat ekonomiskt bistånd blir det först aktuellt när andra möjligheter uttömts. Ett dödsbo ska till exempel först undersöka möjligheten till ersättning från försäkringar.

Vem kan ansöka om ekonomiskt bistånd?

Dödsbodelägare kan ansöka om ekonomiskt bistånd i dödsboets namn. Om det finns en efterlevande make eller sambo, ansöker dödsboet och den efterlevande om ekonomiskt bistånd gemensamt.

Om den avlidne var ett minderårigt barn, är det föräldrarna som kan ansöka om ekonomiskt bistånd.

Hur mycket kan dödsboet få i ekonomiskt bistånd?

Klippans kommun följer Socialstyrelsen riktlinjer, vilket innebär att maxbeloppet för en enkel men värdig begravning är ett halvt prisbasbelopp. På SCB:s hemsida hittar du aktuellt prisbasbelopp. Avdrag från detta belopp görs med dödsboets egna tillgångar. Det är maximalt mellanskillnaden som kan beviljas som ekonomiskt bistånd.

Exempel:
Annas begravning kostar 25 000 kronor och i dödsboet finns tillgångar om 16 500 kronor. Det finns ingen annan försörjningsskyldig. Begravningskostnaden understiger maxbeloppet.

Av kostnaden kan 16500 kronor täckas av dödsboets egna tillgångar. Dödsboet kan därmed få maximalt 8500 kronor i ekonomiskt bistånd (25000 kronor - 16500 kronor = 8500 kronor).

Vilka begravningskostnader godkänns?

Biståndet syftar till att ge den avlidne en enkel men värdig begravning. Vad som är värdigt kan variera beroende på tradition, kultur och religion. Vanliga godkända begravningskostnader är kostnader för en enklare kista respektive urna, kistläggning, transport till gravplats i närområdet, en enkel blomsterdekoration och en enkel gravsten eller annan gravmarkör.

Dödsboet kan inte få ekonomiskt bistånd för kostnadsposter som inte är nödvändiga för en värdig begravning. Kostnader för minnesprodukter, handbuketter, ceremonivärd, tackkort och framtida gravvård är exempel på kostnader som inte godkänns. Det gäller även om den totala begravningskostnaden är lägre än maxbeloppet för en värdig begravning.

Bistånd beviljas inte för påminnelseavgifter eller krav. Om utredningen inte är klar när begravningsfakturan förfaller behöver dödsboet begära anstånd hos betalningsmottagaren.

Ansökan och utredning

Dödsboet ansöker om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader på en särskild blankett som fås via dödsbohandläggare. Ansökan prövas utifrån socialtjänstlagen och gällande riktlinjer. Om det finns en efterlevande make eller sambo, ansöker dödsboet och efterlevande om ekonomiskt bistånd gemensamt. Då prövas ansökan utifrån hushållets gemensamma ekonomi.

Det är den som ansöker om bistånd som ska visa att rätt till bistånd föreligger. Det betyder att sökande behöver lämna underlag som styrker tillgångar, inkomster och vissa utgifter. Om nödvändiga underlag inte lämnas in kan det medföra att dödsboet får avslag på sin ansökan.

Bistånd beviljas mot återkrav

Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader beviljas vanligtvis med villkor om återkrav. Det innebär att om dödsboet får nya tillgångar efter att beslutet fattats, till exempel från en försäkring eller genom skatteåterbäring, är dödsboet skyldigt att återbetala beviljat bistånd till den del som kan täckas av den nya tillgången. Det kan innebära att biståndet återbetalas helt eller delvis.

Betalning av begravningskostnader

Beviljat bistånd utbetalas i första hand direkt till begravningsbyrån.

Dödsboet ansvarar själv för att betala resterande del av begravningskostnaderna. Kontakta dödsboets bank för information om hur dödsboet kan göra en betalning eller delbetalning från dödsboets konto. Det går bra att delbetala begravningen från dödsboets konto även innan utredningen om ekonomiskt bistånd är klar.

Provisorisk dödsboförvaltning och gravsättning

Dödsbodelägare ansvarar gemensamt för att förvalta och avveckla dödsboet. Om det inte finns några kända dödsbodelägare och inte heller någon annan som tar hand om dödsboet, kan det i vissa fall bli aktuellt att kommunen tillfälligt tar hand om dödsboet. Det kallas provisorisk dödsboförvaltning. Ansvaret för dödsboet överlämnas till dödsbodelägare så snart dödsbodelägare har hittats.

Om det inte finns någon som ordnar med begravning kan kommunen bli ansvarig för att gravsätta den avlidne.

Kommunen har rätt till ersättning av dödsboet för åtgärder vid en provisorisk förvaltning och vid gravsättning.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
20 juli 2026