Bilda förening

Kontakt

Skicka ett meddelande till kundtjänst

I Sverige finns ingen lag på att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Men föreningen måste följa vissa lagar och regler. Det finns även en del praxis som styr föreningars verksamhet.

På den här sidan kan du läsa om:

Att bilda en förening

För att kunna bilda en förening måste det finnas ett antal personer som har ett gemensamt intresse. Ni väljer till att börja med en tillfällig styrelse (interimsstyrelse). Denna tillfälliga styrelse bör:

Skriva ett förslag till stadgar (regler) för föreningen. Stadgarna är viktiga eftersom de anger hur föreningen ska arbeta.
Föreslå ett namn på föreningen.
Sammankalla till ett allmänt möte där föreningen slutgiltigt ska bildas. I kallelsen ska det stå att avsikten med mötet är att bilda en förening. Det ska också framgå vilken dag och tid mötet äger rum och var det ska hållas.
Förbereda alla frågor som ska diskuteras på föreningens första möte.
Idrottsföreningar kontaktar Skånes Idrottsförbund för upplysningar om Riksidrottsförbundet med mera.

Lämna uppgifter till skattemyndigheten
Alla föreningar måste lämna uppgifter om sina inkomster och utgifter till den lokala skattemyndigheten. Uppgifterna lämnar man på en deklarationsblankett eller en blankett för särskild uppgift.

För att registreras hos skattemyndigheten måste föreningen skicka in stadgar och uppgifter på den styrelse som blivit vald på ett medlemsmöte. Föreningen får då ett eget organisationsnummer. Det är skattemyndighetens kontrollnummer och kan jämföras med vårt personnummer.

Styrelsens uppgifter

Styrelsen i en förening ska se till att de beslut som föreningsmötena fattar genomförs. Styrelsen ansvarar också för administration, ekonomi och olika aktiviteter för medlemmarna.

Styrelsen förbereder de frågor som ska diskuteras på ett medlemsmöte. Medlemsmötena tar sedan ställning till alla frågor som har stor betydelse för föreningen.

Styrelsen ansvarar gemensamt för föreningens verksamhet inför medlemmarna. Den har också det juridiska ansvaret för föreningen i förhållande till samhället. Det innebär att styrelsen har ett rättsligt ansvar, den kan till exempel ingå avtal och vara part inför domstol.

Styrelsemedlemmarna har olika ansvarsområden. I varje styrelse ska det finnas en ordförande, en sekreterare och en kassör. Dessutom är det vanligt att man väljer olika sakansvariga personer.

Ordförandens uppgifter

Ordförande samordnar styrelsens arbete. Exempel på detta kan vara:

Är mötesledare vid styrelsemötena
Ser till att de beslut som föreningen har fattat genomförs
Är ofta föreningens firmatecknare
Godkänner föreningens inbetalningar och utbetalningar.

Vice ordförandens uppgifter

Sköter ordförandens uppgifter när hen inte själv kan närvara. I en del föreningar delar ordförande och vice ordförande de uppgifter som ordförande brukar ha.

Sekreterarens uppgift

Har hand om föreningens post
Skriver styrelsens protokoll
Har hand om föreningens arkiv
Ansvarar tillsammans med ordförande för att medlemmarna kallas till olika möten

Kassörens uppgift

Ansvarar för föreningens ekonomi
Sköter föreningens inbetalningar och utbetalningar
Ansvarar tillsammans med ordförande för att föreningens ansökningar om bidrag lämnas in i tid till rätt myndighet.
Ansvarar för föreningens bokföring
Sköter föreningens medlemsregister
Rapporterar regelbundet till styrelsen om föreningens ekonomiska situation

De sakansvarigas uppgifter

De sakansvariga styrelseledamöterna har ansvar för var sitt verksamhetsområde (sakområde), till exempel studier, ungdomsfrågor och utbildning.

De har också till uppgift att:

Starta verksamhet inom sina sakområden
Förbereda ärenden som rör deras sakområden och berätta om dom (föredra dom) innan styrelsen eller ett föreningsmöte fattar beslut.

Revisorernas arbete

Revisorerna har ansvar för kontrollen inom föreningen. De är en länk mellan medlemmarna och styrelsen. Revisorernas uppgift är att granska att:

Styrelsen följer föreningens stadgar
Styrelsen följer medlemsmötenas beslut
Räkenskaperna och bokföringen fungerar. Kontrollera att det finns kvitton på alla in- och utbetalningar och att summorna på kvittona skrivs in rätt i kassaboken. Kontrollera att kassörens bokslut och de ekonomiska rapporterna är korrekta.
Föreningen inte bryter mot samhällets olika lagar och regler.

Revisorerna ska lämna en skriftlig rapport om sin granskning av föreningen till årsmötet. Rapporterna kallas revisionsberättelse.

Revisorerna bör under året granska räkenskaperna oavsett om det finns anledning att misstänka felaktigheter eller ej. I revisionsberättelsen skriver revisorerna in om det finns något att invända mot styrelsens arbete. De föreslår också om medlemmarna ska godkänna styrelsens arbete under det gångna året eller ej (bevilja ansvarsfrihet).

Att skriva stadgar

En förening ska ha regler för sitt arbete. Dessa regler kallas för stadgar. Här följer några exempel på vad stadgar bör innehålla:

Föreningens namn

Mål och uppgifter för föreningen

Föreningens målsättning
Vilken inriktning föreningens verksamhet skall ha

Medlemskap

Vilka personer som ska bli medlemmar i föreningen
Hur man blir medlem i föreningen och hur man lämnar den (avsäger sig medlemskapet).
Medlemmars rättigheter och skyldigheter
På vilket sätt föreningen beslutar om medlemsavgifterna (normalt gör man det på ett årsmöte).

Verksamhetsår - räkenskapsår

Ska föreningens verksamhetsår följa kalenderåret (1 januari - 31 december) eller någon annan indelning, till exempel 1 juli - 30 juni?

Regler för föreningsmöten och årsmöten

När och hur man kallar medlemmarna till årsmötet och andra medlemsmöten (det är vanligt att man gör det minst två veckor före mötesdagen).
Hur lång tid före ett möte som medlemmarna måste skicka in sina förslag (motioner) till styrelsen.

Beslutsordning

Hur besluten ska fattas vid årsmötet och andra medlemsmöten. (Enligt somliga stadgar måste minst två tredjedelar av de närvarande vara överens för att beslut skall kunna fattas. Enligt andra stadgar räcker det att minst hälften är överens).
När öppen respektive sluten omröstning ska användas. (En öppen omröstning innebär att alla kan se hur medlemmarna röstar. Vid en sluten omröstning använder man röstsedlar, vilket gör de enskilda medlemmarnas beslut hemliga).

Årsmötet

Först måste föreningen komma överens om vilka frågor som årsmötet ska besluta om och när årsmötet ska hållas.

Följande frågor behandlas alltid på ett årsmöte:

Om kallelsen gått ut till medlemmarna på det sätt som stadgarna föreskriver.
Hur dagordningen skall se ut. (Dagordning är en förteckning över de ärenden som mötet skall diskutera och besluta om).
Val av mötesfunktionärer (mötesordförande, mötessekreterare med fler)
Om styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse skall godkännas.
Om revisorernas berättelse skall godkännas.
Om styrelsen har beviljats ansvarsfrihet
Val av styrelse och revisorer
Hur stor medlemsavgiften ska vara
Val av valberedning

De flesta föreningar tar också upp följande frågor:

Hur föreningens verksamhet och ekonomi ska se ut under det kommande verksamhetsåret.
Motioner från medlemmar som skickats in i förväg på det sätt som stadgarna föreskriver.
Förslag från styrelsen

Styrelsen

När styrelsemöten ska hållas
Hur många ledamöter och suppleanter styrelsen ska bestå av. (Suppleanter är ersättare som får rycka in om de ordinarie ledamöterna inte kan närvara)

Firmatecknare

Vilka personer som skall vara firmatecknare. Det betyder att de i föreningens namn får skriva under olika slags handlingar, ekonomiska uppgörelser och andra avtal. Det vanligaste är att ordföranden tillsammans med ytterligare en person, kassör eller sekreterare får detta i uppdrag.

Stadgeändring

Hur man kan ändra föreningens stadgar. (Exempelvis att två medlemsmöten efter varandra måste fatta samma beslut för att stadgarna skall kunna ändras).
Hur stor majoritet det krävs för att ändra stadgarna (i Sverige är det vanligt att minst 2/3 av de närvarande medlemmarna måste vara överens för att de ska kunna ändra stadgarna).

Upplösning av föreningen

Hur man fattar beslut om att föreningen skall upplösas (till exempel att två medlemsmöten efter varandra måste fatta samma beslut och vilken majoritet som krävs för beslutet, mer än 1/2 eller 2/3).
Vad händer med föreningens tillgångar och skulder vid upplösning.

Ett möte där man bildar en förening

På ett möte där man ska bilda en förening, måste alla ha samma möjlighet att delta i diskussionen och påverka besluten. Mötet bör bland annat ta upp följande punkter:

Mötets öppnande

Den som har sammankallat mötet, det vill säga ordföranden i den tillfälliga styrelsen hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.

Dagordning

I början av mötet beslutar mötes deltagarna om vilka ärenden som ska finnas med på dagordningen.

Val av mötesfunktionärer

I början av mötet bestämmer mötesdeltagarna vem som skall vara mötesordförande, sekreterare, justeringsman och rösträknare.
Mötesordförande är den person som leder mötesförhandlingarna
Sekreteraren antecknar alla beslut i ett protokoll.
Justeringsmännen läser igenom protokollet och kontrollerar att alla beslut som fattades är rätt antecknat i protokollet. Därefter kan de skriva under protokollet som också undertecknas av sekreterare och mötesordföranden.
Rösträknare anlitas när mötesdeltagarna inte varit överens utan man har varit tvungen att ha en omröstning för att komma till beslut.

Föreningens namn

Föreningens stadgar

Medlemsavgift

Mötesdeltagarna beslutar hur stor avgift varje person måste betala föreningen för att bli accepterad som medlem. Årsmötet beslutar varje år hur stor medlemsavgiften ska vara det kommande året.

Val av ordförande för föreningen

Ordförande för föreningen väljs i regel vid ett särskilt val. Det övriga uppdragen i styrelsen fördelar styrelseledamöterna själva mellan sig.

Val av styrelseledamöter och suppleanter

Det bör stå i stadgarna hur många revisorer och revisorssuppleanter föreningen bör ha.

Val av valberedning

en valberedning består normalt av 3-4 personer. Valberedningens uppgift är att föreslå det kommande årsmötet vilka personer som bör väljas till de olika förtroendeuppdragen i föreningen. till exempel ordförande, styrelseledamöter och revisorer.

Naturligtvis kan en förenings första möte diskutera och besluta i andra frågor, till exempel vilken verksamhet föreningen ska bedriva och hur den ska finansieras.

Det färdigskrivna och undertecknade protokollet från föreningens första möte fungerar som bevis på att föreningen har bildats.

Vad finns det för verksamhetsbidrag?

Föreningar registrerade hos Kultur- och fritidsnämnden kan söka olika typer av verksamhetsbidrag. Läs mer om vilka verksamhetsbidrag som finns att söka.