Riktlinjer gällande tilläggsbelopp

Sedan den 1 augusti 2017 har Klippans kommun en ny organisation gällande beslut om Tilläggsbelopp. I den nya organisationen ansvarar Barn- och Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp för besluten om Tilläggsbelopp. Beredning och handläggning inför beslut om Tilläggsbelopp sker genom den Centrala Elevhälsan.

Av 10 kap. 37 § skollagen (2010:800) följer att hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §. Oavsett om tilläggsbelopp beviljas eller inte har alla elever har rätt att få sitt stödbehov tillgodosett.

Motsvarande bestämmelser finns i 9 kap. 19-21 §§ skollagen avseende förskoleklassen, 11 kap. 36– 38 §§ avseende grundsärskolan och 14 kap. 15-17 §§ avseende fritidshemmet.

Grundbeloppet i förskola ska täcka den pedagogiska verksamheten, pedagogiskt material och utrustning, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den
egna förskolan. Det innebär att merparten av det stöd som syftar till att hjälpa barn att lära och utvecklas ska täckas av den ersättning som betalas ut genom grundbeloppet.

Grundbeloppet för förskoleklass och grundskola avser ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. Det betyder att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild undervisningsgrupp som syftar till att hjälpa elever med att nå målen ska täckas av den ersättning som betalas ut genom elevens grundbelopp.

Grundbeloppet ska, i enlighet med den så kallade likabehandlingsprincipen, bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan.

Tillämpliga bestämmelser
Enligt 10 kap. 39 § skollagen (2010:800) ska tilläggsbelopp lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

I 14 kap. 8 § skolförordningen anges att med tilläggsbelopp avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till barn och elever med stora inlärningssvårigheter. Fristående skolor erbjuds tillgång till modersmålsundervisning på samma villkor som kommunala skolor.

Av förarbetena (prop. 2008/09:171 s 35 och 42) framgår i huvudsak följande. Tilläggsbelopp ska bland annat lämnas för barn och elever i behov av särskilt stöd. Hemkommunen är dock inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn eller en elev i behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Av förarbetena till de reformerade bidragsreglerna framgår att skyldigheten att ge stöd åt barn och elever i behov av särskilt stöd gör att det i grundbeloppets kostnadsposter för undervisning respektive läromedel och utrustning ingår resurser för sådana stödåtgärder. Möjligheterna att begära extra resurser för elever i behov av särskilt stöd är därför mycket begränsade. Det kan röra sig om stödåtgärder av extraordinärt slag, som innebär att mer betydande resurser måste avsättas för en enskild elevs räkning. Stödet bör då väsentligen avvika från vad som har samband med de resurser som normalt kan hänföras till det generella stöd som skolan är skyldig att tillhandahålla.

Vidare sägs att tilläggsbeloppet för särskilt stöd endast är avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder till exempel tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av skollokal. Det kan också vara fråga om stödåtgärder till elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Det krävs då att elevens stödbehov klarläggs och bedöms inom ramen för den utredning och det åtgärdsprogram som skolans rektor ansvarar för.

Utöver grundbelopp eller skolpeng lämnar kommunen bidrag för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Tilläggsbeloppet avser att ersätta extraordinära stödinsatser som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Ersättning lämnas för:

• Assistenthjälp på grund av olika fysiska funktionshinder till exempel rörelsehinder, syn- och hörselnedsättning
• Tillstånd av medicinsk karaktär som bedöms medföra omfattande behov av särskilt stöd av extraordinära åtgärder till exempel epilepsi, blödarsjuka (av allvarlig karaktär), diabetes (och då framför allt koncentrerat till förskolan och de yngre skolåren)
• Vissa tekniska hjälpmedel, till exempel vid synskada
• Anpassning av skollokaler, till exempel vid hörselskada
• Grav autism
• Utvecklingsstörning (om ej inskriven i särskola)
• Stora inlärningssvårigheter som beror på extraordinära omständigheter som ej kan mötas genom omfattande insatser av (dokumenterat) särskilt stöd
• Modersmålsstöd i förskolan. Kostnader för modersmålsundervisning fördelas i grundskolan utifrån en egen budget och egna kriterier (fri nyttjanderätt råder för Fristående verksamheter, ta vid behov kontakt med modersmålsansvarig på kommunen).

Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till enskilt barn/elev och ska ha samband med barnets/elevens särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Tilläggsbeloppet baseras inte på diagnoser utan på de behov barn/elev har och vilka insatser som krävs.

Rektor eller förskolechef ska ta beslut om stödbehov finns och skall sätta in åtgärder oavsett om tilläggsbelopp utbetalas eller ej. Frågan om tilläggsbelopp ska ej föras med vårdnadshavare eftersom inte vårdnadshavare ska vara delaktiga i den ekonomiska diskussionen.

Utbetalning av tilläggsbelopp sker månadsvis.

Bedömning av ansökningar
Ansökan om tilläggsbelopp handläggs av en särskild beredningsgrupp inom den centrala elevhälsan och beslut tas sedan av Förvaltningsledningsgruppen. I varje ärende görs en individuell bedömning av elevens behov och de stödinsatser som behöver vidtas utifrån aktuellt underlag. Det är alltid elevens behov såsom det framträder i den pedagogiska verksamheten, inte elevens diagnos, som utgör underlag för bedömning av tilläggsbelopp.

Behoven ska vara dokumenterade och tydligt definierade. Eftersom tilläggsbelopp endast ska lämnas i undantagsfall måste utredningen (-arna) klart visa att eleven har ett sådant omfattande behov av särskilt stöd som berättigar till tilläggsbelopp (se punkter ovan).

Tilläggsbelopp medges ej:
Bedömningen är att eleven har behov av särskilt stöd. Det stöd som krävs är inte att betrakta som extraordinärt. Stödåtgärderna faller inom ramen för vad som omfattas av grundbeloppet.

Tilläggsbelopp medges:
Omfattningen av stödet (TB) utgår, dels från att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd (enligt kriterierna) samt hur stor del av dagen som stödet bedöms behövas (allt på en skala från ”under viss del av dagen” till ”större delen av dagen/hela dagen”).

Beslut om rätten till bidrag samt tilläggsbeloppets storlek tas av Förvaltningsledningsgruppen på Barn-och utbildningsförvaltningen i Klippan.
Beslut som rör fristående skolor kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol inom tre veckor från delgivning och ska således åtföljas av överklagandehänvisning.

Skolan är skyldig att anmäla ändrade förhållande. Om en elev till exempel ändrar sin folkbokföringsadress eller byter skola, ska detta omgående meddelas Barn- och utbildningsförvaltningen. Den som erhållit tilläggsbelopp på felaktiga grunder är skyldig att genast återbetala beloppet.

I 10 kap. 41 § skollagen framgår att den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten. Genom insynsregleringen får kommunen möjlighet att kontrollera att de offentliga bidrag som betalas ut används på angivet sätt.

Vid en förnyad ansökan om tilläggsbelopp ska således en utvärdering av tidigare insats redovisas som redogör för vilka åtgärder och insatser som har vidtagits samt hur dessa har bidragit till barnets/elevens möjligheter till utveckling mot målen.

För Klippans kommunala skolor och fristående skolor som har elever folkbokförda i Klippan sker utbetalning av tilläggsbelopp månadsvis i samband med utbetalning av grundersättningen.
För kommunala och statliga skolor utanför Klippans Kommun ska fakturering ske månadsvis.

Om eleven ändrar folkbokföringsadress till en adress utanför Klippans kommun ska detta meddelas omedelbart. Den som erhållit tilläggsbelopp på felaktiga grunder är skyldiga att återbetala beloppet.