Lyssna
Läderfabriken & Läderbackarna
I centrala Klippan kan du promenera omkring bland blomstrande ängar och lyssna till ljudet av porlande vattendrag. Den idylliska platsen kallas för Läderbackarna och var tidigare en fabriksmiljö, klassad som ett av landets mest förorenade områden.
Under 1900-talets början etablerades Klippans Chromläderfabrik AB i de centrala delarna av Klippan, nordvästra Skåne. I fabriken tillverkades läder och i tillverkningsprocessen ingick krom, arsenik och andra tungmetaller. En större brand i fabriken fick som följd att gifterna spreds till omgivningen med förödande konsekvenser för djur- och växtlivet. Efter att fabriken lades ner 1988 kom området att klassas som en av landets mest förorenade platser av Naturvårdsverket.
En omfattande sanering var nödvändig och när Klippans kommun köpte tomten och byggnaderna i slutet av 2000-talet drog den i gång på allvar.
Saneringen delades upp i olika etapper och inleddes med rivning av fabriksbyggnaderna. Hundratusentals ton förorenade jordmassor forslades bort och ersattes av rent fyllnadsmaterial. I anslutning till fabriksområdet rinner Bäljane å, som även den fick saneras. Å-fåran leddes om, torrlades och giftigt bottensediment avlägsnades.
Numera är Bäljane å ett friskt och viktigt vattendrag för bland annat musslor och vandrande fiskar som lax och havsöring. Om du besöker ån kan du med lite tur få se utter, kungsfiskare och kanske en ål som simmar förbi.
Idag är det bara en kontorsbyggnad i tegel samt fundamentet till den gamla skorstenen som påminner om den gamla industrimiljön. I stället möts du av böljande ängsmarker där det växer en mångfald av örter varav flera skyddade arter som exempelvis orkidén skogskniprot.
På Läderbackarna genomförs återkommande naturvårdsinsatser som naturvårdsbränning och fårbete vilket förhindrar igenväxning och bidrar till en ökad biologisk mångfald med blomstrande ängar med inslag av dammar och faunadepåer som ger skydd åt djur i området.
Återställningen av Läderbackarna har förvandlat det gamla industriområdet till ett centrumnära och populärt naturområde med promenadslingor och platser med parkmöbler där Klippanborna kan njuta av sin picknick och en vidunderlig utsikt över Bäljane å och Bjärsgårds betesmarker.
Läderfabrikens historia
Det var i Klippan som landets första kromläderfabrik anlades. 1906 bildades Klippans Chromläderfabrik AB. Österrikiske garveriteknikern Egon Höning väckte intresse för kromlädergarvning hos patron Johan Jacobsen från Ängelholm. Han startade det som skulle bli Klippans läderfabrik.
Varför lädergarveriet startades i Klippan är oklart. Men rika tillgången på nödvändiga mjuka vattnet för kromgarvning antas ha avgjort placeringen. Verksamheten inleddes med 15-tal anställda. Tillverkningen fram till 1908 omfattade enbart garvning av skoovanläder. Kromläderfabriken fick ett kraftigt uppsving. På bara några år tredubblades produktionen. Utvecklingen fortsatte. Fabriken byggdes ut i etapper åren 1908, 1912, 1914-15 och 1917.
En brand 1917 avbröt utbyggnaden. Men redan efter ett halvt år var produktionen igång för fullt. Då i lokaler som var tre gånger större än före branden. Nu hade även tillverkning av maskinremmar tillkommer. Efter 1912 dessutom läderutrustning för militären, sadelmakeriartiklar. Från 1919 tillkom tillverkning av möbelläder, portfölj- och bokbinderiläder. Då hade företaget ändrat namn till Chromgarveriet Klippan AB. Det skedde 1922, för att 1938 få slutliga namnet AB Klippans läderfabrik.
Konkurser och lågkonjunktur
1920 gick läderfabriken i konkurs första gången. Det följdes av en rekonstruktion och ny konkurs 1922. Skandinaviska Kredit AB medverkade i rekonstruktionen av företaget. Produktionen koncentrerade till några få artiklar. 90 procent av tillverkningen bestod av skoovanläder. Resten möbel- och bokbinderiläder.
Trots att lågkonjunkturen började göra sig påmind redan första åren på 1930-talet var produktionen lönsam, beroende på det låga råvarupriset. Men 1938 gick företaget i konkurs för tredje gången. 1940 tog AB Wilhelm Grönvalls Läderfabrik i Ängelholm över fabriken i Klippan. Grönvalls hade varit intresserad av Klippanföretaget sedan starten.
Under andra världskriget blev det svårigheter. Inte med lönsamheten, men väl med att få tag på råvaror. Läderfabriken var beroende av import av hudar. Svårigheter uppstod även på exportsidan.
Uppsving igen
Produktionen delades upp mellan fabrikerna i Ängelholm och Klippan så att det i Ängelholm gjordes bottenläder och i Klippan skoovanläder, med specialisering på boxkalvskinn. Produktionen ökade, liksom antalet anställda. Dock kom kraftigaste ökningen fram till första världskriget, då 100 anställningar fanns i Klippan. Det skulle öka till 190 anställda 1981. Då omsatte företaget i Klippan 150 miljoner kronor, produktionen var 100 ton per vecka. 80 procent gick på export. Största marknaden var Tyskland.
I slutet på 1970- och början på 1980-talet fanns ett talesätt i Klippan: "Så dåliga tider kan det aldrig bli så att det inte går att få jobb på Klippans läderfabrik och Klippans pappersbruk". Det skulle visa sig bli annat.
Det fanns en stor överkapacitet i världen. Svårigheter började torna upp sig. 1988 stoppades produktionen på Klippans läderfabrik. Ett 160-tal blev utan jobb. Detta upprörde de anställda i Klippan, då de ansåg att deras produktionsdel gick med vinst och att stoppa verksamheten i Klippan och lägga över produktion till Ängelholm var ett led i strävanden att rädda fabriken i Ängelholm. Efter några år fick även produktionen stoppas vid läderfabriken i Ängelholm. Sedan revs Ängelholmsbyggnaderna och idag finns bostadshus på området.
Fabriksbyggnaderna i Klippan såldes i flera omgångar. Efter sista konkursen fick byggnaderna stå och förfalla, så när som på kontorsdelen som hyrts av annat företag.
Läderfabriksbyggnaderna och hela området är starkt bemängt av tungmetaller, gifter och annat. En sanering krävs. I början på 1990-talet gjordes en sanering av området nedanför läderfabriksbyggnaderna, för att förhindra att tungmetaller och gifter rann ut i Bäljaneå. Ett vattendrag av riksintresse för vandringsfisken.
Källa: Lars-Erik Braun, Historiska rundturer i Klippanbygden, del II. Klippan först i landet.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 9 september 2026