Gå till innehåll

Detaljplanprocessen

Processbilden.

Illustration av detaljplanprocessen i schematisk form.

Vad är en detaljpan?

En detaljplan är ett viktigt och bindande dokument som styr hur mark och vattenområden ska användas. Den består av flera delar, inklusive en plankarta, en planbeskrivning och eventuella utredningar som görs under planprocessen.

I detaljplanen fastställs regler för markens användning, vegetationen och hur bebyggelsen ska utformas. Den specificerar också vilka områden inom det detaljplaneområde som får bebyggas. Genom detaljplanen ges fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga under en viss tidsperiod.

Det är viktigt att notera att även efter genomförandetiden behåller detaljplanen sin giltighet. Om den hävs eller ändras efter att genomförandetiden har löpt ut, kan det göras utan hänsyn till tidigare byggrättigheter. Det innebär att fastighetsägarna inte kan kräva skadestånd om de inte har utnyttjat sina rättigheter att bygga inom området.

En detaljplan fortsätter att gälla tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny plan för det specifika området.

Att göra en ny eller förändra en detaljplan är viktigt av flera skäl. Det kan behövas när vi planerar att bygga nya områden där husen hänger ihop, när det finns saker som inte stämmer med de nuvarande planerna, eller när vi ändrar hur marken används. Tanken är att se till att det finns tydliga och uppdaterade regler för hur marken ska användas och utvecklas. Det spelar ingen roll om vi bygger nya hem, anpassar gamla planer eller ändrar vad marken används till – det handlar om att hålla ordning och ha klara regler för hur vi använder marken.

Det finns tre olika sätt att starta processen för att skapa en detaljplan:

  1. Bägaran om planbesked från privat exploatör/fastighetsägare: en privat exploatör eller fastighetsägare kan skicka in en begäran om planbesked till kommunens planavdelning. I begäran förklarar denne syftet med föreslagna användningen av den aktuella fastigheten.
  2. Politiskt initiativ för utveckling av kommunala områden: eftersom kommunen är en politisk styrd organisation kan uppdrag också komma från politiska intressen som önskar utveckla specifika områden inom kommunens gränser.
  3. Förslag från planavdelningen/förvaltningen: planavdelningen eller förvaltningen kan själva föreslå och be om ett uppdrag från politikerna. Detta sker när det finns övertygelse om att en specifik del av staden/orten bör utvecklas i linje med intentionerna i översiktsplanen. Detta kräver ett politiskt beslut för att påbörja processen.

Planbesked.

När vi startar arbetet med att planera ett område börjar det oftast med en begäran om planbesked. Enligt lag måste vi behandla denna begäran inom fyra månader från det att den har skickats in. I vårt svar kommer det framgå om vi planerar att utveckla det önskade området eller inte, samt om detta arbete förväntas leda till en godkänd detaljplan. Om vår bedömning är att vi inte kommer att planera för området, kommer skälen till detta att redovisas i planbeskedet.

Det är inte möjligt att överklaga ett planbesked enligt Plan- och bygglag (2010:900), 5 kapitel, paragraf 4.

Samråd.

Efter att ha erhållit ett positivt planbesked påbörjas arbetet med att framställa detaljplanhandlingar och ärendet förbereds inför en samrådsfas med myndigheter, berörda parter samt andra intressenter. Målet med samrådet är att samla in synpunkter och åsikter från de som påverkas av planen. Samtliga handlingar finns tillgängliga digitalt på kommunens webbplats under samrådsperioden och alla berörda ges möjlighet att uttrycka sina åsikter om genomförandet av detaljplanen.

Granskning.

Efter att samrådet har avslutats granskar kommunen de eventuella yttranden som har kommit in och redogör för eventuella ändringar i planhandlingarna. Målet med granskningen är att klargöra vilka förändringar som har gjorts i förslaget och detta redovisas i textdokument som heter samrådsredogörelse. Det är viktigt att notera att under både samråds- och granskningsfasen är det nödvändigt att skicka in synpunkter skriftligt till kommunen.

Antagande.

När detaljplanen har gått igenom granskningen och alla synpunkter från berörda parter har beaktats, kan detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Det är värt att notera att även om det normalt är kommunfullmäktige som antar detaljplaner, kan de delegera detta ansvar till plan- och byggnämnden för planer som inte anses vara av stor vikt eller har principiell betydelse. Denna delegering för processen är smidigare och mer anpassningsbar beroende på planens storlek. Om du fortfarande har skriftliga synpunkter på planförslaget som inte har behandlats under processen, kommer kommunen informera dig om när planen antas och av vilken instans.

För de berörda parter som har rätt att överklaga beslut är det viktigt att tänka på att skicka in sitt överklagande inom tre veckor från den dagen då protokollet justeras efter att detaljplanen antagits. Detta är nödvändigt för att kommunen ska kunna behandla och pröva överklagandet.

Tid för överklagande.

Den som lämnar skriftliga synpunkter under utställningsskedet har möjlighet att överklaga planen efter att den har antagits. Överklagan skickas till länsstyrelsen, men själva överklagandet lämnas in hos kommunens plan- och byggavdelning. Efter det att protokollet har justerats, har du tre veckor på dig att överklaga beslutet om planens antagande.

Du har rätt att överklaga om du anses vara sakägare och personligen påverkas av en detaljplan, eller om du har lämnat skriftliga synpunkter under detaljplanprocessen. Om du inte betraktas som sakägare, det vill säga om detaljplanen inte direkt påverkar dig på något specifikt sätt, kan du endast lämna synpunkter innan detaljplanen antas.

Laga kraft.

Om ingen överklagar detaljplanen inom tre veckor från den dagen då protokollet har justerats, blir den giltig och börjar gälla. Efter detta påbörjas bygglovsprocessen.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
4 mars 2024