Gå till innehåll

Kommunalt vatten

I Klippans kommun hämtar vi vårt dricksvatten ifrån en vattentäckt. En del av vattnet är en avrinning från Söderåsen. En väl fungerande vattenförsörjning är en självklarhet för de flesta funktioner i vårt samhälle.

Vi förutsätter att det ska komma vatten av god kvalité och med rätt tryck när vi öppnar kranen. Utan vatten hade det inte funnits något liv på jorden. Vatten är alltså det viktigaste livsmedlet vi har. Det är dessutom ett mycket billigt livsmedel. Vi betalar endast cirka 6 öre för en liter vatten. Det vatten som kommunen producerar måste hålla en mycket hög kvalitet, då konsumenterna utan fara för hälsa ska kunna använda vattnet som livsmedel.

För att få en hög kvalitet på dricksvattnet till rimligt pris krävs att råvattentäkten också håller hög kvalitet. I Klippans kommun används endast grundvatten som råvatten. Vi tar alltså naturligt filtrerat grundvatten från djupa borror. Det finns olika vattenverk i kommunen; Klippan får sitt vatten från täkten i Klintarp, sedan finns det vattenverk i Östra Ljungby, Ljungbyhed och i Färingtofta.

Råvatten hämtas upp ur borror av varierande djup vid de olika vattenverken. Det finns vanligtvis minst två olika borror vid varje vattenverk, vilket innebär att vi har en reserv vattentäckt om vattnet i den primära skulle bli förorenat.

Så renas råvattnet

Råvatten renas i vissa anläggningar genom att först behandla det kemiskt för att ta bort framförallt metaller som järn och mangan. Ibland räcker det med enbart luftning. Även filtrering förekommer i vissa anläggningar.

Innan det rena vattnet pumpas ut till konsumenterna återstår att justera pH. Vattnets pH får varken vara för högt eller för lågt, utan måste vara cirka 8.

På tvättmedelsförpackningar står det ofta att du kan dosera olika mängd beroende på hur hårt vattnet är. Om vattnet innehåller mycket kalcium och magnesium säger man att vattnet är hårt. Om det endast finns en liten mängd, kallas vattnet mjukt.

Hårdheten mäts i tyska hårdhetsgrader och förkortas °dH.
En °dH motsvarar 10 milligram kalk per liter vatten (kalk=CaO).

Mjukt vatten har man om hårdheten är mellan 2 och 5 °dH, ett medelhårt vatten mellan 6 och 10 °dH och hårt vatten mellan 11 och 21 °dH. Ännu högre halter ger mycket hårt vatten.

För Klippans vattenverk gäller följande hårdheter:

  • Klintarps vattenverk, mjukt vatten 4,3 °dH.
  • Östra Ljungbys vattenverk, mjukt vatten 5,0 °dH.
  • Ljungbyheds vattenverk, medelhårt vatten 8,3 °dH.
  • Färingtoftas vattenverk, hårt vatten 11,0 °dH.

Variationer kan förekomma i egna brunnar, där vattnet ofta kan vara hårdare.

Vattnets pH är ett mått på hur många väte- (H) resp. hydroxidjoner (OH) som finns fria i vattnet.

När en fri vätejon träffar på en fri hydroxidjon går de samman och bildar en vattenmolekyl (H2O). Lika många av varje jonslag ger alltså enbart vatten - pH är då neutralt. En övervikt av vätemolekyler ger surt vatten (pH är då mindre än 7) medan vattnet blir alkaliskt eller basiskt om det finns fler hydroxidjoner (pH är större än 7). På Klippans kommuns vattenverk håller vattnet ett pH på 8,2 - 8,3.

Redan i slutet av 1700-talet började vi i Sverige att distribuera dricksvatten i ledningar till vattenposter i städerna. Under denna tid bestod ledningarna ibland av trästockar som man borrat hål genom.
Idag finns det ca 6 400 mil kommunala vattenledningar i Sverige. Dagens vattenledningar består vanligen av järn eller plast, med en successiv ökning av plastledningarna allteftersom man bygger ut eller lägger om gamla ledningar. I Klippans kommun finns det totalt 20,6 mil dricksvattenledningar av olika material.

Det är viktigt att dricksvattnet snabbt når konsumenterna på ett säkert sätt. För att hålla hög kvalitet på vattnet från vattenverken ända fram till konsumenten, måste ledningsnätet klara en viss omsättningshastighet. För att vara säkra på att vattenkontrollen är hög ända fram till konsumenten, genomförs kontroller och fortlöpande renoveringar av ledningsnätet.

Eftersom vatten är vårt viktigaste livsmedel finns det mycket stränga kvalitetskrav på det. För att klara de höga kraven krävs ett omfattande kontrollprogram. Förutom offentlig kontroll har VA-verken dessutom ett eget kontrollprogram. Prover på vattnet tas ofta och de analyseras både bakteriologiskt och fysikaliskt/kemiskt. Om olyckan ändå skulle vara framme och vattenkvaliteten påverkas så fins det avancerad larmteknik som varnar när något är galet så att personal snabbt är på plats och avhjälper felen.

För att kunna hålla en hög kvalitet på vårt dricksvatten till ett rimligt pris, måste källan vara så fri från föroreningar som möjligt. Våra vattenmagasin får inte utsättas för hot utifrån.

I Klippan tas allt vatten från grundvattnet, som inte är fullt så känsligt för yttre påverkan, som om vattnet tas från sjöar eller åar. Det finns dock hot även mot grundvattentäkterna. Idag förekommer nästan ingen gödsling på markerna där någon av kommunens grundvattentäkter är belägna. Kommunen arrenderar mark och inrättar vattenskyddsområden för att få kontroll på ännu större områden runt täkterna. Kväve rör sig mycket långsamt ner genom marken. Kväve som idag uppmäts i vattnet, kan vara utsläpp för många år sedan.

Vattnet är ett lån av naturen. Vi måste lämna tillbaka det i så bra skick som möjligt. Naturen klarar av att rena vatten bra, men eftersom vi idag är så många människor på samma plats måste naturen få hjälp. Avloppsreningsverken härmar naturen och samma processer används för att återställa vattnet.

Vatten är upphov till allt liv här på vår planet. Både växter och djur, stora som små, behöver vatten för att överleva. Hela 70% av jordens yta är täckt av vatten, men det är bara en mycket liten del av vattnet som är sötvatten. Sötvatten är nödvändigt för människan.

Allt vatten som vi använder är bara ett lån och kommer efter användningen tillbaka till naturen. Vattnet förbrukas inte, utan ingår i ett evigt kretslopp. Vattnet avdunstar från sjöar och hav, från djur och växter.

Nederbörd faller ner som snö eller regn ner till marken, där den filtreras, tas upp av djur och växter eller så går det direkt ut i sjöar eller hav för att åter avdunsta. Det är alltså samma vatten vi dricker idag som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för fler än 10.000 ämnen. De förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet. Ämnena är fett-, smuts- och vattenavvisande och används som beläggning eller impregnering av olika material som metall, papper, textil och läder. De skapar glatta ytor och är därför mycket använda i till exempel livsmedelsförpackningar, rengöringsmedel, färg och kosmetika. Det här innebär att PFAS-kemikalier finns överallt. Det mest kända användningsområdet i Sverige är brandskum (klass B).

I Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrift finns bland annat gränsvärde för 22 PFAS-ämnen (kallade PFAS22) på 100 nanogram per liter. För fyra av dessa PFAS-ämnena (kallade PFAS4) finns ytterligare gränsvärde på 90 nanogram per liter.

Aktuella värden

I tabellen nedan står värdena för vattnet i Klippans kommun 2024.

Tabellen visar hur mycket PFAS4 det finns i vattnet i våra olika vattenverk.

Vattenverk

PFAS4 i vattnet

Klintarp

1,1 nanogram per liter

Östra Ljungby

6,1 nanogram per liter

Ljungbyhed

2,0 nanogram per liter

Värdena i Klippans kommun ligger långt under gränsnivån på 90.

Vi jobbar nu för att minska mängden PFAS4 i vårt dricksvatten

Från och med 2026 utökas kravet i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrift och gränsnivån kommer att skärpas till 4 nanogram per liter för PFAS4. Vi jobbar nu för att minska mängden PFAS4 i vårt dricksvatten. Att åtgärda PFAS-halter i dricksvatten kan ta tid då reningen behöver anpassas efter vattenverket, råvattnets egenskaper och hur sammansättningen av PFAS-ämnena ser ut.

Enskilda brunnar

Enskilda brunnar med eget vatten har ägaren ansvar för att sköta om. Den som ansvarar för en dricksvattenanläggning bör undersöka vattenkvaliteten regelbundet och för att kontrollera att den överensstämmer med riktvärden för mikroorganismer, kemiska ämnen och egenskaper i dricksvatten.

På Söderåsens miljöförbunds hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du läsa om vad som gäller och hur ofta du bör analysera vattnet i din brunn.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
23 januari 2024